Arbetsgivarens och närmaste chefens uppgifter

Arbetsgivarens viktigaste uppgift gällande uppföljningen av arbetstagarnas arbetsförmåga är att stöda i ett tidigt skede, vilket innebär att olika rehabiliteringsalternativ aktivt utreds tillsammans med arbetstagaren. Flera företag har redan en verksamhetsmodell för stöd i tidigt skede som ger arbetsgivaren information om vilka arbetstagare som behöver särskilt stöd eller nya arbetsarrangemang om modellen fungerar väl och är i god tid.

Då du får reda på att arbetsförmågan hos en arbetstagare har försämrats:

  • Ta modigt upp frågan med arbetstagaren. Fråga arbetstagaren vilka arbetsarrangemang som behövs på arbetsplatsen för att han eller hon ska kunna fortsätta i arbetet. Anvisningar för ett dylikt samtal där frågan tas upp med arbetstagaren ingår vanligen i arbetsplatsens verksamhetsmodell för stöd i tidigt skede. Samma fråga kan också ställas till en arbetstagare som har varit sjukledig en längre tid.
  • Om det ser ut som om olika arrangemang på arbetsplatsen inte räcker till, ta företagshälsovården med i diskussionen. Detta kallas för ett samtal om arbetsförmåga eller ett trepartssamtal eftersom även företagshälsoläkaren deltar i mötet vid sidan av arbetstagaren och hans eller hennes närmaste chef. Företagshälsovården kan ge närmare uppgifter och även ge förslag gällande arbetspensionsrehabilitering. Det lönar sig alltid att styra en person som återvänder från en lång sjukledighet att först diskutera med företagshälsovården.
  • Foga protokollet över samtalet om arbetsförmåga till rehabiliteringsansökan.
  • Foga en beskrivning över rehabiliteringsklientens arbetsuppgifter till rehabiliteringsansökan. Arbetsplatsrehabilitering kan påbörjas fortare då det redan finns en färdig beskrivning av arbetsuppgifterna och redan gjorda arbetsarrangemang och planer har fogats till ansökan.
  • Då arbetsplatsrehabiliteringen börjar ska du på förhand informera de övriga medarbetarna om detta på det sätt som ni tillsammans kommer överens om med rehabiliteringsklienten i fråga. Följ upp hur arbetsprövningen lyckas och rapportera det som begärs. Samarbeta med företagshälsovården i uppföljningen och diskussionerna där man beslutar om fortsatta åtgärder.
  • Om ni betalar lön till rehabiliteringsklienten under arbetsprövning eller arbetsträning, uppge kontonumret så att Elo kan betala rehabiliteringspenningen till arbetsgivaren. Meddela Elo också om ändringar som sker under arbetsplatsrehabiliteringen, t.ex. om det uppstår avbrott på över två veckor på grund av sjukdom. Ta kontakt också då ni diskuterar om möjligheten att hålla semester under arbetsprövningen (i regel kan man hålla en semester på en vecka under en arbetsprövning på 6 månader).

Ta kontakt

Arbetspensionsrehabilitering (vard. klo 8–16.30)

020 694 715

Kan arbetsoförmågan eller rehabiliteringen ske på deltid?

Man kan inte alltid förutsätta att en arbetstagare vars arbetsförmåga har nedgått klarar av ett heltidsarbete. Efter en lång sjukledighet ger arbetsprövning möjlighet att göra en förkortad arbetsdag under 1–6 månader. Även partiell sjukdagpenning erbjuder möjlighet till kortvarigt deltidsarbete (närmare information från FPA).

Om en arbetstagare endast kommer att kunna klara av deltidsarbete i fortsättningen, kan han eller hon beviljas delinvalidpension. I dylika fall har företaget emellertid möjlighet att tillgodogöra sig arbetstagarens kvarstående arbetsförmåga, och i företag som omfattas av avgiftsklasserna, även att halvera den kostnad som arbetsoförmågan medför. Delinvalidpension kan beviljas en delvis arbetsoförmögen även om deltidsarbete inte kan erbjudas. Även rehabiliteringspenning och rehabiliteringsstöd kan beviljas partiellt.

Arbetsgivarens och närmaste chefens uppgifter

Arbetsgivarens och närmaste chefens uppgifter