Ofta frågat om inkomstregistret

På den här sidan har vi sammanställt svaren på de vanligaste frågorna om inkomstregistret. Frågorna har indelats i teman.

Fullmakter och certifikat

Vilka uppgifter ser en ny bokföringsbyrå i inkomstregistret och kan en ny bokföringsbyrå korrigera tidigare gjorda anmälningar?
  • En fullmakt gäller för ett visst företags eller en viss persons uppgifter.
  • Byte av den befullmäktigade parten påverkar inte vilka uppgifter den nya befullmäktigade parten ser; den nya bokföringsbyrån kan läsa de löneanmälningar som fullmaktsgivaren producerar, dvs. även den tidigare bokföringsbyråns anmälningar.
  • När fullmakten går ut kan den befullmäktigade inte längre se företagets uppgifter eller inlämnade anmälningar.
  • Den nya bokföringsbyrån kan upprätthålla och lämna in de löneanmälningar som fullmaktsgivaren producerar, dvs. även sådana som den tidigare bokföringsbyrån gjort.
    De uppgifter som företaget anmält förvaras i registret i tio år. Uppgifter kan korrigeras så länge som de förvaras i inkomstregistret.
Hur beviljar man en fullmakt och skickar anmälningar till ett utländskt bolag?
  • En finländsk arbetstagare kan skapa en Katso-kod på sin utländska arbetsgivares vägnar, förutsatt att arbetstagaren har firmateckningsrätt. Koden skapas här >
  • Om arbetstagaren inte har firmateckningsrätt, kan det utländska företaget (en person som har firmateckningsrätt) med fullmakt befullmäktiga den finländska arbetstagaren att skapa en Katso-kod.Utöver fullmakten behövs även ett utdrag ur handelsregistret, av vilket firmateckningsrättigheterna framgår.
  • Om den utländska arbetsgivaren själv vill skapa en Katso-kod, dvs. inte vill ge den finländska arbetstagaren fullmakt, se anvisningarna här > (”Så här skapar du en Katso-kod om du inte har någon finsk personbeteckning”)

Anmälan till inkomstregistret

Vilka uppgifter ska anmälas till inkomstregistret?
Uppgifter som ska anmälas till inkomstregistret är löner, naturaförmåner, arvoden, arbetsersättning samt andra förvärvsinkomster. Även skattefria och skattepliktiga kostnadsersättningar ska anmälas. Det finns ingen nedre gräns i euro eller åldersgräns för de uppgifter som ska anmälas, utan alla löneuppgifter ska anmälas oberoende av summa eller inkomsttagarens ålder. De uppgifter som ska anmälas gäller löner som betalats efter den 1 januari 2019.

 

Arbetsgivaren eller annan prestationsutbetalare meddelar utbetalda löner och annan förvärvsinkomst med anmälan om löneuppgifter skilt för varje inkomsttagare. I en anmälan meddelas uppgifterna om en betalningsgång till en inkomsttagare.  I samma anmälan kan det emellertid finnas flera olika inkomstslag som betalas till samma inkomsttagare, t.ex. penninglön, naturaförmåner och kilometerersättningar.
Hur görs anmälan till inkomstregistret?

Du kan lämna anmälningar till inkomstregistret på tre olika sätt:

1. Via ett tekniskt gränssnitt -> Automatisk anmälan från det egna lönesystemet:

  • Lönesystemet ska vara kompatibelt med inkomstregistret, bl.a. ska materialet vara i xml-format och inkomstslagens koder ska överensstämma med inkomstslagen i inkomstregistret.
  • Det behövs ingen särskild inloggning i samband med anmälan. Förbindelsen till inkomstregistret bildas med hjälp av ett certifikat som söks på förhand.

2. Via e-tjänsten

    • Logga in via webbplatsen inkomstregistret.fi, identifiera dig antingen med nätbankskoder, mobilcertifikat, organisations- eller certifikatkort.
    • Fullmakterna för användningen av tjänsten ska skötas i skick före inloggning via tjänsten Suomi.fi eller Katso.
    • Anmälningarna kan lämnas i:
        1. Uppladdningstjänsten, där uppgifterna kan laddas upp som filer i xml-format
        2. På webblankett, vilket innebär att uppgifterna i de enskilda anmälningarna matas in manuellt.
3. Av särskild orsak även på pappersblankett
      • Om man av rimliga skäl inte kan förutsätta att uppgifterna ges elektroniskt; då det t.ex. är fråga om en fysisk person, dödsbo, tillfällig eller utländsk arbetsgivare.
      • Blanketten finns på sidan: www.inkomstregistret.fi
Även löneberäkningsprogrammet Palkka.fi kan fortsättningsvis användas, varifrån uppgifterna går automatiskt till inkomstregistret.
Hur kan jag kontrollera anmälningar som har inlämnats till inkomstregistret?

I inkomstregistrets e-tjänst kan du kontrollera inlämnade anmälningar i avsnittet ’Inlämnade Anmälningar’ eller genom att beställa en rapport via länken ’Beställningar --> Rapporter’.

Hur gör en ArPL-avtalsarbetsgivare en anmälan i inkomstregistrets e-tjänst?

Om du har ett gällande ArPL-försäkringsavtal (dvs. du är inte en tillfällig arbetsgivare), gör så här:

  1. I punkten Typ av betalare:
    • Företagskund: Lämna alla punkter tomma.
    • Privatkund: ”Hushåll” har valts som standard, välj inte något annat utöver det.

       

  2. I punkten Försäkring ska du välja följande uppgifter:
    • Uppgifter om arbetspensionsförsäkringen: ”Arbetstagarens pensionsförsäkring”.
    • Arbetspensionsanstalt: ”54 Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo”.
    • Pensionsordningsnummer: ”54-XXXXXXXX”.
Vad avses med begreppen material och anmälan i inkomstregistret?
Anmälan avser en anmälan om löneuppgifter för en person för en lönebetalningsdag.

 

Det material som skickas till inkomstregistret kan innehålla en anmälan om löneuppgifter för flera arbetstagare.
Hur anmäls naturaförmåner till inkomstregistret?
Här är några praktiska anvisningar för hur man anmäler naturaförmåner:
  1. Ersättningen för naturaförmånen ska alltid anmälas med samma anmälan om löneuppgifter som naturaförmånen, fastän ersättningen skulle tas ut i förskott eller senare
  2. Om arbetsgivaren har uppburit en större ersättning för naturaförmånen än naturaförmånens beskattningsvärde, ska som ersättning för naturaförmånen högst anges det belopp som motsvarar dess beskattningsvärde på anmälan om löneuppgifter
  3. Om ersättningen för naturaförmånen motsvarar beskattningsvärdet, ska den ersättning som tagits ut inte anmälas med inkomstslaget 407 (ersättning för andra naturaförmåner), utan då används endast uppgiften ”Ersättningen för kostförmånen motsvarar beskattningsvärdet: Ja”.
Det kan verka som om anmälan om naturaförmåner har gjorts rätt till inkomstregistret, eftersom det inte kommer något felmeddelande. Anmälningar som gjorts fel till inkomstregistret förmedlas till Elo, men det kan bildas en felaktig ArPL-avgift för dem.

 

Det lönar sig att noggrant läsa anvisningen Anmälan av information till inkomstregistret: naturaförmåner och kostnadsersättningar >
Vilken del av naturaförmånen betraktas som inkomst enligt ArPL?
Inkomst enligt ArPL är en naturaförmån, från vilken den ersättning som tas ut för förmånen har dragits av. Detta innebär att om naturaförmånen är 120 euro och den ersättning som tagits ut är 20 euro, är den inkomst som omfattas av ArPL 100 euro.

Med andra ord, då naturaförmånen är större än den ersättning som tagits ut för den, betraktas skillnaden som inkomst enligt ArPL. Om den ersättning som tagits ut för naturaförmånen däremot motsvarar dess beskattningsvärde, dvs. de är lika stora, är naturaförmånen inte inkomst enligt ArPL.  


Exempel 1: Bostadsförmån och ersättning som tagits ut för den


Bostadsförmån (inkomstslag 301): 900 euro
Ersättning för andra naturaförmåner (inkomstslag 407): 750 euro

Skillnaden är 150 euro. Det här är bostadsförmånens beskattningsbara belopp, vilket innebär att inkomsten enligt ArPL är 150 euro.

Exempel 2: Kostförmån och ersättning som tagits ut för den


Kostförmån (inkomstslag 334): 120 euro
Ersättningen som tagits ut för kostförmånen motsvarar beskattningsvärdet: True/Ja

Skillnaden är 0 euro. Det här är kostförmånens beskattningsbara belopp, vilket innebär att inkomsten enligt ArPL är 0 euro.

Exempel 3: Kostförmån och ersättning som tagits ut för den


Kostförmån (inkomstslag 334): 120 euro
Ersättning för andra naturaförmåner (inkomstslag 407): 80 euro

Skillnaden är 40 euro. Det här är kostförmånens beskattningsbara belopp, vilket innebär att inkomsten enligt ArPL är 40 euro.

Vilka uppgifter är obligatoriska och vilka kompletterande?

De uppgifter som ska uppges i anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret kan vara antingen obligatoriska uppgifter som ska ges i samband med varje anmälan eller kompletterande uppgifter.

Obligatoriska uppgifter är t.ex.:

  • identifieringsuppgifter, t.ex. lönebetalningsperiod och -dag samt uppgifter om prestationsutbetalare och mottagare
  • en del av inkomstslagen i anmälan om löneuppgifter (exempelvis naturaförmåner och kostnadsersättningar) då nämnda inkomster betalas
  • anmälan av penninglöner minst som ett totalbelopp (s.k. anmälningssätt 1 = lägre exakthetsnivå för anmälan av penninglöner).

Kompletterande uppgifter är t.ex.:

  • kompletterande inkomstslag, såsom anmälan av inkomstuppgifterna specificerade (s.k. anmälningssätt 2 = högre exakthetsnivå för anmälan av penninglöner)
  • andra tilläggsuppgifter, t.ex. uppgifter om vissa tjänsteförhållanden, frånvarouppgifter samt intjäningsperioder för inkomstslagen.

Då arbetsgivaren lämnar nödvändiga kompletterade uppgifter samtidigt med lönebetalningen, minskar behovet av utredningar efteråt. Kompletterande uppgifter behövs bl.a. av arbetspensionsanstalterna.

Om uppgifterna inte anmäls, kan de som behöver uppgifterna bli tvungna att begära uppgifterna av prestationsbetalaren senare.

Vad menas med anmälningssätt 1 och 2?
  • Anmälningssätt 1
    Med anmälningssätt 1 avses att penninglöner anmäls minst som ett totalbelopp = lägre exakthetsnivå för anmälan av penninglöner.
  • Anmälningssätt 2
    Med anmälningssätt 2 avses att penninglönerna anmäls specificerat genom att använda särskilda, kompletterande inkomstslag = högre exakthetsnivå för anmälan av penninglöner (det rekommenderade anmälningssättet)
Vad menas med inkomstslag i anmälan om löneuppgifter?

I anmälan om löneuppgifter till inkomstregistret redovisas inkomsterna enligt olika inkomstslag. Med inkomstslag avses typ av inkomst, enligt vilken de prestationer som anmäls till inkomstregistret specificeras. Inkomstslag är bl.a. tidlön, ackordslön och arbetsersättning. Inkomstslagen har indelats i fyra serier (inkomstslag i 100-, 200-, 300- och 400-serien):

    • Inkomstslagen i 100-serien används vid anmälan enligt anmälningsätt 1, dvs. då penninglöner anmäls som ett totalbelopp.
    • Inkomstslagen i 200-serien används vid anmälan enligt anmälningsätt 2, dvs. då penninglöner anmäls specificerade (det rekommenderade anmälningssättet).
    • Inkomstslagen i 300-serien är inkomstslag som ska anmälas separat, t.ex. naturaförmåner och kostnadsersättningar. Det är obligatoriska uppgifter, om nämnda inkomstslag betalas.
    • Inkomstslagen i 400-serien används då man anmäler poster som ska dras av från lönen, såsom t.ex. förskottsinnehållning av skatt och arbetsgivaravgifter. De är obligatoriska uppgifter om nämnda avgift har dragits av från lönen.
Ska även löneförskott anmälas?
  • Ja. I fortsättningen anmäls även löneförskott till inkomstregistret i realtid. Uppgiften ska lämnas till inkomstregistret senast den femte kalenderdagen efter att förskottet betalats.
  • Förskottsinnehållning av skatt ska verkställas på löneförskottet och socialförsäkringsavgifter betalas den dag då förskottet betalas ut.
  • När förskottsinnehållningen har verkställts och socialförsäkringsavgifterna har betalats, dras löneförskottet av från arbetstagarens bruttolön på den egentliga lönebetalningsdagen.
  • Löneförskott som anmälts till inkomstregistret ska inte anmälas på nytt på den egentliga lönebetalningsdagen.
Vad är skillnaden mellan en lönebetalningsperiod och en intjäningsperiod?
  • Lönebetalningsperioden är den tidsperiod för vilken lön betalas. När anställningsförhållandet upphör, upphör också lönebetalningsperioden. Lönen ska betalas den sista dagen i lönebetalningsperioden, om inte annat avtalas. Ett material kan endast innehålla en lönebetalningsperiod.
  • Intjäningstiden för inkomsten (s.k. intjäningsperiod, kumuleringstid) kan skilja sig från lönebetalningsperioden. Intjäningsperioden är den tidsperiod för vilken inkomsten influtit. Intjäningsperioden kan vara längre eller kortare än lönebetalningsperioden, t.ex. ett år eller längre. Intjäningsperioden är en inkomstslagspecifik uppgift, och den kan vara olika lång för de olika inkomstslag som anmäls.
Vilket är förfarandet då det gäller timanställda och anställda med månadslön?

Om företaget har anställda med timlön som erhåller lön med två veckors mellanrum samt anställda med månadslön som erhåller lön en gång i månaden, kan de prestationer som betalats ut till de anställda anmälas i samma material, då betalningsdagen är densamma?

Nej, om lönebetalningsperioderna för anställda med månadslön och anställda med timlön är olika. Ett material kan innehålla anmälningar för en betalningsdag och en lönebetalningsperiod. Om lönebetalningsperioderna för anställda med månadslön och anställda med timlön är olika, ska uppgifterna lämnas i olika material även om betalningsdagen skulle vara densamma.

I vilka situationer används inkomstslaget Lönesumma som omfattas av arbetspensionsförsäkringsavgift (102)?
Inkomstslaget Lönesumma som omfattas av arbetspensionsförsäkringsavgiften (kod 102), används då man med inkomstslaget anmäler inkomsttagarens arbetsinkomst som utgör grund för arbetspensions­försäkringen som ett totalbelopp. Inkomstslaget används endast om den arbetsinkomst som omfattas av arbetspensionsförsäkringsavgift, avviker från inkomsten i inkomstslaget Lön totalt.

Exempel:

Som Lön totalt (kod 101) anmäls 1 000 euro och av någon anledning är inte hela 1 000 euro inkomst som ska försäkras enligt ArPL, utan den summa som omfattas av ArPL-försäkringen är 800 euro.
För att ArPL-försäkringen ska bli rätt, ska 800 euro anmälas som ett eget inkomstslag, som omfattas av arbetspensionsförsäkringsavgiften (kod 102).
På vilket sätt ska löner till personer under 17 år och över 68 år anmälas till inkomstregistret?
Personer under 17 år och över 68 omfattas inte av ArPL-försäkringen. För att anmälan till inkomstregistret ska bli rätt ska det i inkomstregistret uppges att det inte föreligger någon försäkringsskyldighet genom att använda Typ av undantagssituation för försäkring ’Ingen försäkringsskyldighet (arbetspensionsförsäkring)’.

Arbetspensionsanstaltens bolagskod och pensionsordningsnummer ska inte heller anmälas till inkomstregistret.
Varför förmedlas inte alla uppgifter eller inkomster som anmälts till inkomstregistret vidare till Elo?

Till Elo förmedlas endast de uppgifter i inkomstregistret som Elo har rätt att få, dvs. uppgifter som är nödvändiga för att sköta arbetspensionsförsäkringen.
Om alla uppgifter inte har förmedlas rätt till Elo, lönar det sig att kontrollera om det i inkomstregistrets e-tjänst finns uppgifter som förhindrar anmälan eller en del av den från att förmedlas till Elo. Sådana uppgifter kan t.ex. vara:

  • Typ av undantagssituation för försäkring: Ingen försäkringsskyldighet (arbetspensionsförsäkring)
    • uppgiften utgör ett hinder för att hela anmälan ska förmedlas till Elo.
  • För inkomstslaget har som uppgift Typ av försäkringsuppgift lagts till Underställd arbetspensionsförsäkringsavgifter: Nej
    • uppgiften i fråga utgör ett hinder för att det aktuella inkomstslaget ska förmedlas till Elo.
  • Typ av tilläggsuppgifter om inkomsttagaren: Sammanslutning
    • uppgiften utgör ett hinder för att hela anmälan ska förmedlas till Elo.
  • Inkomstslag som inte omfattas av arbetspensionsförsäkringsavgiften
Hur gör jag arbetsgivarens separata anmälan, om ArPL-försäkringen har upphört i Elo eller förflyttats från Elo till ett annat pensionsbolag?
1.    Om det är frågan om en situation då ArPL-försäkringen har upphört i Elo t.ex. den 28.2.2019 men försäkringen har inte förflyttats till ett annan pensionsbolag, och du gör en arbetsgivares separata anmälan till inkomstregistret i början av mars, gör så här:

•    välj i punkten Arbetspensionsanstalt: ”54 Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo”
•    i punkten Arbetsordningsnummer: använd Elos tekniska pensionsordningsnummer för tillfälliga arbetsgivare, som är 54-0000000U.

2.    Om det är frågan om en situation då ArPL-försäkringen har upphört i Elo t.ex. den 31.3.2019 och försäkringen har förflyttats till ett annan pensionsbolag, och du gör en arbetsgivares separata anmälan till inkomstregistret i början av april, gör så här:

•    välj i punkten Arbetspensionsanstalt: Den nya pensionsbolagets namn
•    i punkten Arbetsordningsnummer: använd den nya pensionsbolagets pensionsordningsnummer (försäkringsnummer).

Anmälan till inkomstregistret som tillfällig arbetsgivare

Vad avses med en tillfällig arbetsgivares tekniska pensionsordningsnummer?

Då en tillfällig arbetsgivare lämnar en löneanmälan till inkomstregistret, ska arbetsgivaren i samband med anmälan välja det arbetspensionsbolag där bolaget önskar att arbetstagarna ska försäkras enligt ArPL.

Beroende på anmälningssättet kan en tillfällig arbetsgivare för anmälan till inkomstregistret behöva:

  • Elos bolagskod, som är 54
  • det tekniska pensionsförsäkringsnumret, som i Elo är 54-0000000U.

Om en tillfällig arbetsgivare använder webblanketten i inkomstregistrets e-tjänst eller använder tjänsten Palkka.fi för löneräkningen, behöver Elos bolagskod eller det tekniska pensionsförsäkrings­numret för tillfälliga arbetsgivare inte fyllas i separat, utan det räcker att välja Elo som arbetspensionsbolag. 

Hur gör en tillfällig arbetsgivare en anmälan i inkomstregistrets e-tjänst?

Du är en tillfällig arbetsgivare om du inte har ett gällande ArPL-försäkringsavtal, du avlönar en arbetstagare säsongartat eller sporadiskt och den sammanräknade lönesumman till de tillfälliga arbetstagarna för ett halvt år (6 mån.) är högst 8 502 euro (år 2019).

När du gör en tillfällig arbetsgivares anmälan i inkomstregistrets e-tjänst, observera följande:

1. I punkten Typ av betalare välj ”Tillfällig arbetsgivare”.

2. I punkten Försäkring ska du välja följande uppgifter:

    • Uppgifter om arbetspensionsförsäkringen: ”Arbetstagarens pensionsförsäkring”.
    • Arbetspensionsanstalt: ”54 Ömsesidiga Arbetspensionsförsäkringsbolaget Elo”.

Anmälan till inkomstregistret i egenskap av hushåll

Vad räknas som arbete som ett hushåll låter utföra?

Med arbete som ett hushåll låter utföra betraktas arbete som en privatperson eller ett dödsbo låter utföra och som inte hänför sig till lantbruks- eller näringsverksamhet.

På webbplatsen om inkomstregistret finns klara tilläggsanvisningar avsedda för hushåll som betalar lön eller andra förvärvsinkomster och som anmäler uppgifterna till inkomstregistret >

Då det är fråga om arbete som ett hushåll låtit utföra, ska anmälan alltid lämnas till inkomstregistret med personbeteckning.

Avgifter och fakturor

På vilket sätt inverkar inkomstregistret på betalningssätten? Är det inte längre möjligt att betala en gång per år?
Ett betalningssätt i form av en förskottslönesumma en gång per år frångås. ArPL-avgifterna bildas utifrån de anmälningar som lämnas till inkomstregistret. I Elo finns det tre alternativa sätt att betala fakturorna: 
  1. Faktura en gång per månad = I Elo buntar systemet ihop alla avgifter som bildats under en månad och fakturan skickas en gång per månad
  2. Faktura per löneanmälan = för varje anmälan till inkomstregistret bildas en egen faktura
  3. Betalning i förskott = du kan betala en uppskattad summa i ArPL-avgift till Elo i förskott (t.ex. avgiften för hela eller halva året). Då pengarna är tillgängliga för Elo kvitterar faktureringen att fakturan är betald och den betalda fakturan skickas till dig.
    Det bör observeras att förskottssumman inte ger någon som helst räntenytta.
Som standard för alla ArPL-försäkringar gäller alternativ 1) Faktura en gång per månad. Betalningssättet kan smidigt ändras genom att kontakta Elos försäkringstjänst. De som använder Palkka.fi för löneräkningen utgör emellertid ett undantag, eftersom deras avgifter alltid bildas utifrån löneanmälan i Palkka.fi och de kan inte välja ovan nämnda betalningssätt.
Kan ArPL-avgifterna betalas endast 2–4 gånger per år?
ArPL-avgifterna kan betalas 2–4 gånger per år, om du väljer betalning i förskott. I sådant fall betalar du en uppskattad ArPL-avgiftssumma till Elo på förhand (t.ex. avgiften för hela eller halva året).
På vilket sätt beaktas de rater som minskar ArPL-avgifterna i betalningarna och på vilket sätt inverkar de på avgiften?
  • Kundåterbäringar: Beaktas en gång per år. Kundåterbäringen utdelas till kunden som en särskild rat på våren efter att den har räknats. Kundåterbäringen beaktas i kundens följande betalningsrater.
  • Nedsättning av omkostnadsdelen: Omkostnadsrabatten beaktas i avgiften en gång per år på motsvarande sätt som kundåterbäringen.
  • Avgiftsklassen för stora arbetsgivare: Avgiftsklassens inverkan beaktas i varje betalningsrat.
  • Nedsättningen för avgiftsförlustdelen för stora arbetsgivare: Inverkan av nedsättningen för avgiftsförlustdelen beaktas i varje betalningsrat.
  • Är ArPL-avgiften i realtid efter införandet av inkomstregistret?
    Efter att inkomstregistret infördes är ArPL-avgiften i realtid och alltid slutlig. ArPL-avgiften räknas utifrån löneanmälan till inkomstregistret och den innehåller grundavgift, samt för stora arbetsgivare även avgiftsklassens inverkan och en nedsättning för avgiftsförlustdelen. På så sätt finns det inget behov av särskilda årsberäkningar efter införandet av inkomstregistret och således uppkommer det inte heller någon justeringsavgift.
    Försvinner försäkringsavgiftens räntenytta?
    Ja, det gör den. Betalning i förskott frångås och det betalas inte längre någon försäkringsavgiftsränta på ArPL-avgifterna.
    Lönesumman på ArPL-fakturan stämmer inte överens med de uppgifter som anmälts till inkomstregistret?

    Det kan finnas flera orsakar bl.a.

    1. Om anmälan om löneuppgifter till någon del varit bristfällig, t.ex. vad gäller uppgifterna om naturaförmåner (läs mer under Hur anmäls naturaförmåner till inkomstregistret?) har anmälan i fråga inte kunnat behandlas samtidigt med de övriga anmälningarna i materialet. På grund av det finns anmälningarna inte nödvändigtvis med på fakturan.
    2. En anmälan till inkomstregistret har även kunnat innehålla andra inkomster än de som omfattas av ArPL, dvs. löner till personer under 17 år och/eller över 68 år (se närmare: länk Inkomster som omfattas av ArPL).
    3. Om anmälan om löneuppgifter eller en korrigering har lämnats till inkomstregistret efter att det redan skickats en faktura på de övriga löneanmälningarna för samma månad.
    4. Om det har bildats flera material utifrån anmälan om löneuppgifter, kan anmäl­ningarna ha kommit till Elo vid olika tidpunkter och på grund av det inte hunnit med på en och samma faktura.
    Är det möjligt att avtala om flexibla betalningar eller om en betalningsplan?
    Det är möjligt på samma sätt som hittills. Dessutom kan du avtala om en månad extra betalningstid med försäkringsavgiftsränta genom att kontakta Elo på förhand.
    Varför finns det många rader för samma lönebetalningsdag på ArPL-fakturan?
    Vi räknar ut ArPL-avgiften i Elo en gång per dag, och om löneuppgifterna som anmälts till inkomstregistret har anlänt för beräkning på olika dagar, bildas det flera rader för samma lönebetalningsdag på fakturan.

    Korrigering av uppgifter i inkomstregistret

    Hur korrigeras uppgifter i inkomstregistret (anmälan/materialet)?

    Uppgifterna i inkomstregistret korrigeras med ett ersättande förfarande. Detta innebär att man korrigerar den ursprungliga anmälan så att alla uppgifter i anmälan anges på nytt, och utöver de nya och ändrade uppgifterna uppges dessutom uppgifterna i den ursprungliga anmälan. En ersättande anmälan görs för samma betalningsdatum som den ursprungliga anmälan.

    Materialet som betalaren sänder kan innehålla anmälningar om löneuppgifter för flera inkomsttagare

    • Med anmälan avses information om en inkomsttagare för en betalningsgång
    • Om materialet innehåller felaktiga anmälningar, behöver inte hela materialet skickas på nytt, utan endast felaktiga anmälningar ska korrigeras. Felfria anmälningar behöver inte lämnas på nytt.
    Hur hänförs en korrigering till rätt anmälan?
    Inkomsttagaren kan ha många gällande anmälningar om löneuppgifter med samma lönebetalnings­period och -dag från en och samma betalare.  Även om lönebetalningsperioden och -dagen är desamma, ersätter inte anmälan en tidigare anmälan, om betalaren som typ av åtgärd väljer ”Ny anmälan”. Då man önskar korrigera en tidigare anmälan ska ”Ersättande anmälan” väljas som typ av åtgärd.  I korrigeringen av uppgifter används en anmälningsreferens med vilken en korrigering eller makulering hänförs till rätt anmälan.
    I vilka situationen ska en anmälan till inkomstregistret makuleras (och ersättande anmälan inte användas)?

    Uppgifterna ska korrigeras genom att makulera den tidigare anmälan och därefter lämna in en ny anmälan i följande situationer:

    • Korrigering av betalningsdag
    • Korrigering av löneutbetalningsperiod
    • Korrigering av kundnummer för betalare och inkomsttagare
    • korrigering av den egentliga arbetsgivarens kundnummer i datagruppen ställföreträdande betalare
    • Korrigering av inkomsttagarens födelsedatum
    • Korrigering av pensionsarrangemangnummer
    • Korrigering av ett arbetsolycksfallsförsäkringsbolags identifierare eller försäkringsnummer
    • Korrigering av uppgifter i Typ av undantagssituationer för försäkring 
      • Ändring av uppgifter i Ingen försäkringsskyldighet retroaktivt 
      • Ändring av uppgifter i Omfattas inte av tillämpningsområdet för Finlands socialskydd retroaktivt.
    Hur korrigerar jag anmälan om jag t.ex. har anmält för höga lönebelopp?
    Om felet finns endast i anmälan, dvs. arbetstagaren har erhållit rätt lön, men fel belopp har anmälts till inkomstregistret, ska man lämna in en ersättande anmälan. Om man betalat för mycket lön eller annan inkomst till arbetstagaren, ska betalaren korrigera den tidigare anmälan genom att markera den överbetalda prestationen som en ogrundad förmån. Återkravsuppgifterna anmäls med anmälan för den lönebetalningsperiod då den överbetalda prestationen betalas tillbaka till arbetsgivaren. Samtidigt ska man även anmäla den ursprungliga lönebetalningsperioden då den överbetalda prestationen betalades till arbetstagaren.
    Hur ska uppgifterna anmälas och korrigeras, om det finns skillnader i försäkringens nedre gräns under lönebetalningsperioden?

    I situationer där den nedre gränsen för ArPL-försäkringen inte överskrids för den första lönebetalningsperioden i månaden, men där gränsen överskrids under den andra lönebetalningsperioden, ska uppgifterna anmälas till inkomstregistret och korrigeras enligt följande:

    • Uppgiften Typ av undantagssituation för försäkring ska korrigeras genom att makulera den tidigare anmälan, varefter en ny anmälan med korrekta uppgifter görs.

    • En ny anmälan ska även göras för den första lönebetalningsperioden, eftersom läget har förändrats och den tidigare uppgiften Typ av undantagssituation för försäkring inte längre är korrekt.

    • Uppgifterna i inkomstregistret ska motsvara verkligheten, och därför ska löneuppgifter anmälas enligt de faktiska betalningsdagarna. Om arbetstagarens andel av pensionsförsäkringsavgiften för den första lönebetalningsperioden debiteras under den andra lönebetalningsperioden, ska även anmälan hänföras till den andra lönebetalningsperioden. Anmälan för den första lönebetalningsperioden ska makuleras, varefter det ska lämnas in en ny anmälan med de förändrade försäkringsuppgifterna (information och arbetspensionsförsäkringen, FO-nummer och pensionsordningsnummer) Om inga arbetstagaravgifter har debiterats inkomsttagaren, ska de inte anmälas. I anmälan om löneuppgifter för den andra lönebetalningsperioden anmäls hela den debiterade arbetspensionsförsäkringsavgiften (och eventuell arbetslöshetsförsäkringsavgift) enligt utfallet. Det räcker med en anmälan.

    Om lönebetalningsdagen i en anmälan som lämnats till inkomstregistret är felaktig, hur korrigerar jag den?

    Om lönebetalningsdagen har anmälts fel till inkomstregistret, ska anmälan makuleras. Efter det ska du lämna in en ny anmälan med den rätta/nya lönebetalningsdagen.

    Om ArPL-försäkringsnumret i en anmälan som lämnats till inkomstregistret är felaktigt, hur korrigerar jag det?

    Om ArPL-försäkringsnumret har anmälts fel till inkomstregistret, ska anmälan makuleras. Efter det ska du lämna in en ny anmälan med det rätta/nya ArPL-försäkringsnumret.

    Uppgift om återkrav och ogrundad förmån?

    Om du har betalat en arbetstagare för mycket i lön och anmälan i inkomstregistret är felaktig, gör en ersättande anmälan, i vilken du antecknar den överbetalda prestationen som en ogrundad förmån (inkomstslag 359). Då Elo får den korrigerade uppgiften minskas den lönesumma som omfattas av arbetspensionsförsäkringsavgiften med beloppet av den ogrundade förmånen.

    Det räcker inte enbart med en anmälan om återkrav (dvs. att den tidigare anmälda överbetalda prestationen inte korrigeras som en ogrundad förmån), eftersom uppgifter om återkrav inte förmedlas till Elo.

    Internationella situationer

    Hur gör man då löneräkningen har lagts ut till utlandet?
    Det utländska företaget identifierar sig i e-tjänsten med de Katso-koder som gäller ännu under 2019. Beslut om huruvida Katso-koderna fortsätter att vara i kraft eller om ett ersättande system har ännu inte fattats. 
    Ska inkomsterna anmälas till inkomstregistret, fastän ansökan om A1-intyg ännu pågår?
    Lönerna ska anmälas till inkomstregistret såsom inkomst som omfattas av ArPL. Om arbetstagarna beviljas A1-intyg, ska det göras en anmälan om korrigering/makulering i inkomstregistret. Lönerna ska anmälas till inkomstregistret i tid för att slippa påföljdsavgifter för en anmälan som gjorts för sent och för att det inte ska uppstå t.ex. försäkringsavgiftsränta på ArPL-avgifterna.

    Exempel:
    En arbetstagare som kommer från utlandet till Finland har för avsikt att arbeta i Finland hela kalenderåret 1.1–31.12. Arbetstagaren har inte något A1-intyg till Finland. Arbetsgivaren har betalat socialförsäkringsavgifterna till Finland och anmält nödvändiga uppgifter till inkomstregistret.

     

    I slutet av maj ger arbetstagaren arbetsgivaren ett A1-intyg som han fått från avgångslandet och som varit i kraft från början av året. Arbetsgivaren har således obefogat betalat socialförsäkringsavgifter till Finland under fem månader.

    Arbetsgivaren ska makulera de anmälningar som den gett till inkomstregistret i januari–maj och lämna in nya anmälningar om löneuppgifter. De uppgifter som ska ges med en ny anmälan om löneuppgifter är:

    – Typ av undantagssituation för försäkring: omfattas inte av tillämpningsområdet för Finlands socialskydd (arbetspensions-, sjuk-, arbetslöshets- eller arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring)

    – Intyg över socialskydd: A1-intyg eller avtal med Finland.

    De försäkringsavgifter som betalats av arbetsgivaren i januari–maj återbetalas till arbetsgivaren och arbetsgivaren ska betala tillbaka till arbetstagaren de avgifter som felaktigt tagits ut av arbetstagaren. Arbetsgivaren ska lämna en anmälan till inkomstregistret om de försäkringsavgifter som betalats tillbaka till arbetstagaren.  Förfarandet beskrivs i anvisningen Korrigering av uppgifter i inkomstregistret, i punkten 2.4 Anmälan av negativa tal.
    På vilket sätt ska företaget anmäla uppgifterna till inkomstregistret om det inte har ett finländskt FO-nummer?
    En prestationsbetalare anmäler i främsta hand uppgifterna med ett finländskt FO-nummer eller personbeteckning. Om betalaren emellertid saknar finskt kundnummer, anges uppgifterna med utländsk identifierare och då ska även preciserande identifierings- och kontaktuppgifter anges, såsom namn och adress. Om betalaren har både en finländsk och utländsk identifierare, ska bägge anges.
    Hur anmäler man en arbetstagare som inte har en finländsk personbeteckning till inkomstregistret?

    Inkomsttagarens uppgifter ska i första hand anmälas till inkomstregistret med en finländsk personbeteckning. Om betalaren inte har en finländsk personbeteckning, ska uppgifterna anges med utländsk identifierare. Om den angivna identifieraren inte är finländsk eller om personen inte alls har någon identifierare, ska närmare uppgifter ges om inkomsttagaren, t.ex. namn, adressuppgifter, födelsetid och kön.

    Om en utländsk person senare får en finländsk personbeteckning, ska personbeteckningen anmälas i följande anmälan. Även den utländska identifieraren ska fortsättningsvis anmälas.

    Om en utländsk identifierare angetts för inkomsttagaren på de tidigare anmälningarna, behöver anmälningarna inte rättas. När en personbeteckning fåtts, kan den anmälas för följande lönebetalningsperiod tillsammans med det utländska kundnumret. Om det däremot undantagsvis inte alls funnits någon identifierare i tidigare anmälningar, ska anmälningarna rättas.

     

    På vilket sätt ska jag anmäla försäkringslön till inkomstregistret så att arbetspensionsförsäkringsavgifterna räknas rätt?
    Om du gör en anmälan till inkomstregistret genom att använda anmälningssätt 1:
    1. Anmäl inkomstslaget ”352 Försäkringslön” med tilläggsuppgiften:
      • Sexmånadsregeln är tillämplig: Nej.
      • Typ av försäkringsuppgift: Underställd sjukförsäkringsavgift. Som grund för försäkringsavgift: Nej.

       

    2. Uppge för alla övriga inkomstslag på anmälan (t.ex. 101 Lön totalt) tilläggsuppgiften:
    • Typ av försäkringsuppgift: Som grund för arbetspensionsförsäkringsavgift. Som grund för försäkringsavgift: Nej.
    • Typ av försäkringsuppgift: Som grund för arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkringsavgift. Som grund för försäkringsavgift: Nej.
    • Typ av försäkringsuppgift: Som grund för arbetslöshetsförsäkringsavgift. Som grund för försäkringsavgift: Nej.

    Om du gör en anmälan till inkomstregistret genom att använda anmälningssätt 2, ska du göra två olika anmälningar: 

    1. Gör en anmälan med vilken du anmäler inkomstslaget ”201 Tidlön” och för den uppgifterna:
      • Typ av undantagssituation för försäkring: Ingen försäkringsskyldighet (arbetspensionsförsäkring).
      • Typ av undantagssituation för försäkring: Ingen försäkringsskyldighet (arbetslöshetsförsäkring).
      • Typ av undantagssituation för försäkring: Ingen försäkringsskyldighet (arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring).

       

    2. Gör en anmälan med vilken du anmäler inkomstslaget ”352 Försäkringslön” och för den uppgifterna:
    • Sexmånadersregeln är tillämplig: Nej.
    • Typ av försäkringsuppgift: Underställd sjukförsäkringsavgift. Som grund för försäkringsavgift: Nej.

    Särskilda försäkringssituationer

    Hur ska en kommun anmäla uppgifterna när den är ombud och ställföreträdande betalare för en person med grav funktionsnedsättning?
    En kommun som är ställföreträdande betalare anmäler uppgifterna om prestationer som betalats till en assistent till inkomstregistret. Kommunen ska anmäla uppgifterna i anmälan om löneuppgifter med kommunens FO-nummer senast på den femte kalenderdagen efter betalningsdagen.

    Om kommunen lämnar in anmälningarna om löneuppgifter och arbetsgivarens separata anmälan för den egentliga arbetsgivarens räkning (som arbetsgivarens befullmäktigade ombud), ska kommunen lämna in anmälningarna enligt lönebetalningsmånad senast den femte dagen i den kalendermånad som följer på betalningsmånaden.

    Om den egentliga arbetsgivaren dessutom själv har betalat prestationer till inkomsttagaren, ska även de anmälas utöver de prestationer som betalats av den ställföreträdande betalaren. Då bör då emellertid noteras att tidsfristen för anmälan av de prestationer som den egentliga arbetsgivaren betalat i regel är fem kalenderdagar från betalningsdagen.

    Exempel:
    Kommunen betalar i augusti en personlig assistent en lön på 1 000 euro, på vilken det verkställs en förskottsinnehållning på 200 euro. Kommunen anmäler den utbetalda prestationen till inkomstregistret som ställföreträdande betalare.

    => I syfte att fastställa och bekräfta arbetsgivarens socialförsäkringsavgifter ska den egentliga arbetsgivaren i sin egen anmälan uppge de löner som utbetalats av den ställföreträdande betalaren och på vilka arbetsgivaren betalar socialförsäkringsavgifter. Kommunen kan verka för den egentliga arbetsgivaren och anmäla uppgifterna till inkomstregistret, om detta har avtalats med den egentliga arbetsgivaren.
    Kan en ställföreträdande betalare i egenskap av tillfällig arbetsgivare göra anmälningar till inkomstregistret?
    Den ställföreträdande betalaren ska alltid vara en arbetsgivare med försäkringsavtal, vilket innebär att vi får alla nödvändiga uppgifter från den egentliga arbetsgivarens anmälan om löneuppgifter.
    Hur gör man en anmälan till inkomstregistret i egenskap av ställföreträdande betalare?

    Om det är fråga om en situation med en ställföreträdande betalare, ska det lämnas in två anmälningar:

    1. Den ställföreträdande betalarens anmälan, som ska innehålla följande uppgifter:
      1. Grundläggande uppgifter om ställföreträdande betalare.
      2. Uppgift om att betalaren är en ställföreträdande betalare.
      3. Den egentliga arbetsgivarens uppgifter.
      4. Försäkring/Arbetspensionsförsäkring: ”Ingen arbetspensionsförsäkring” (som standard, ändra inte).

         

    2. Den egentliga arbetsgivarens anmälan, som innehåller
      1. Den egentliga arbetsgivarens uppgifter (Betalarens uppgifter).
      2. Arbetstagarens pensionsordningsnummer och arbetstagarens löneuppgifter.

    Palkka.fi

    Är det möjligt att få en faktura en gång per månad utifrån de anmälningar som ni får?
    Anmälningarna om löneuppgifter skickas via Palkka.fi-programmet och nu ser det ut som om det bildas ett eget referensnummer för varje transaktion då man skickar en anmälan för en arbetstagare i sänder. Är det möjligt att övergå till ett system, där ni skulle skicka oss en faktura i månaden utifrån de anmälningar som ni får?

    Före den 1 januari 2019 var det möjligt att räkna de löner som betalats under en månad under flera dagar och programmet slog samman uppgifterna och skickade dem som en enda anmälan, för vilken det bilades endast en faktura. Detta har nu ändrats. Alltid då löner räknas uppstår det en anmälan enligt lönebetalningsdagen samt en faktura antingen följande natt, då man använder automatisk anmälningstrafik, eller genast efter lönebetalningen då online-funktionen används. Då du räknar löner för flera personer samma dag, ska anmälningarna skickas Online samtidigt, för att de ska finnas på samma faktura eller vänta på en försändelse i den automatiska anmälningstrafiken där alla anmälningar skickas automatiskt på en gång. Löner kan således inte längre räknas flera dagar i en månad, om man endast vill ha en faktura för hela månaden. Under samma dag är det givetvis möjligt att räkna löner med flera olika betalningsdagar, men för varje lönebetalningsdag uppstår det en egen faktura.

    Företagare och FöPL

    Hur gör man då företagaren har en FöPL-försäkring och lön betalas?
    Arbetsinkomsten som fastställs för en FöPL-försäkrad företagare ska inte anmälas till inkomstregistret, men däremot ska löneinkomst som betalas till en FöPL-försäkrad företagare anmälas till inkomstregistret.
    1. Lön som betalats till en ägare i ett aktiebolag ska anmälas till inkomstregistret (motsvarande den tidigare årsanmälan till Skatteförvaltningen).
    2. Privata uttag som görs av en firma behandlas i firmans bokföring och anmäls i skattedeklarationen.

    Då företagarnas löner anmäls i anmälan om löneuppgifter, är det viktigt att betalaren i punkten Inkomsttagarens uppgifter anmäler: Uppgift om arbetspensionsförsäkring: Arbetspensionsförsäkring för företagare (FöPL).  

    Därtill ska det anmälas: I punkten Typ av undantagssituation för försäkring:

    • Ingen försäkringsskyldighet (arbetspensionsförsäkring)
    • Ingen försäkringsskyldighet (arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring)
    • Ingen försäkringsskyldighet (arbetslöshetsförsäkring)

    Företagarens lön ska antecknas att den omfattas av sjukförsäkringsavgiften, vilket innebär att i Typ av undantagssituation för försäkring inte kan väljas: Ingen försäkringsskyldighet (arbetspensions-, sjuk-, arbetslöshets- samt arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsförsäkring), eftersom detta utesluter alla socialförsäkringsavgifter.

    FöPL-försäkringsnumret, arbetspensionsanstaltens bolagskod och pensionsordningsnummer ska inte anmälas till inkomstregistret.

     

    Kan en företagare anmäla en telefonförmån för hela året på förhand?

    En företagare lyfter lön sporadiskt, men har en telefonförmån. Ska anmälan om telefonförmånen göras varje månad eller kan telefonförmånen för hela året göras på förhand? 

    • I fortsättningen kan förmånen inte anmälas för hela året på en gång, eftersom uppgifterna ska anmälas i realtid. En naturaförmån är i enlighet med nyttjandeprincipen inkomst för den månad då förmånen har funnits tillgänglig för inkomsttagaren.
    • Förmåner och prestationer som getts i annan form än pengar då inkomsttagaren inte får penningprestationer anmäls månatligen senast den femte dagen i kalendermånaden efter den månad då förmånen getts. Telefonförmånen ska också beaktas i totalbeloppet för arbetsgivarens sjukförsäkringsavgift varje månad.
    • Uppgifter kan anmälas 45 dagar före betalningsdagen.

    En arbetstagare går i pension

    Ska den slutliga lönesumman för ansökningar om t.ex. ålderspension i fortsättningen hämtas ur inkomstregistret?
    Vid handläggningen av pensionsansökningar hämtas anställningens löneuppgifter och uppgift om när anställningen slutat ur inkomstregistret. Om nödvändiga uppgifter för beviljandet av pension saknas i registret, skickar Elo en förfrågan till arbetsgivaren, men arbetsgivaren ska svara på förfrågan direkt till inkomstregistret och inte till Elo.

    Då en arbetstagare går i ålderspension ska uppgift om när arbetstagarens anställning slutar anmälas till inkomstregistret.
    På vilket sätt anmäler jag anställningens slutdatum?

    Anmäl anställningens slutdatum i samband med anmälan on slutlönen. Om du lämnar in flera anmälningar under pensionens begynnelsemånad, anmäl slutdatumet i samband med varje anmälan. Om det inte är möjligt att anmäla slutdatumet i ditt eget system, kan du även göra det via inkomstregistret.fi genom att lämna in en ny anmälan eller genom att korrigera den tidigare inlämnade anmälan. Slutdatumet ska anmälas under de noggrannare uppgifterna om inkomsttagaren som slutdatum för anställningens giltighet.

    Elo står till din tjänst

    Webbtjänsterna finns tillgängliga alltid då det passar dig. I ArPL- och FöPL-försäkringsärenden når du oss på nummer 020 694 744 vardagar kl. 8–16.30.