Arbetspensionens belopp

Arbetspension intjänas av arbete. Ju längre du arbetar, desto större är din pension. Dessutom belönas arbete efter den lägsta åldern för ålderspension med en uppskovsförhöjning.

Pension intjänas också för arbete vid sidan av pensionen, för arbete utomlands samt för olika oavlönade perioder, såsom för tid med sjukdagpenning. Livslängdskoefficienten minskar däremot pensionernas belopp. Du får en uppskattning av ditt pensionsbelopp i pensionstjänsten >

Faktorer som inverkar på pensionsbeloppet

Innehållsbild
Pensionstillväxt av inkomster och FöPL-arbetsinkomst

Arbetstagare börjar tjäna in arbetspension av årsinkomsterna vid 17 års ålder. Företagare börjar å sin sida tjäna in arbetspension enligt FöPL-arbetsinkomsten från 18 års ålder. I FöPL-arbetsinkomsten beaktas också inverkan av eventuella tillskottsavgifter eller nedsatta avgifter (flexibel betalningsmöjlighet).

Arbetspension tillväxer av årsinkomsterna och FöPL-arbetsinkomsten med 1,5 procent om året (de som är 53–62 år har emellertid en intjäningsprocent på 1,7 procent 2017–2025). Hur länge pension intjänas är beroende av födelseåret:

  • fram till 68 år för personer som är födda 1957 och tidigare
  • fram till 69 år för personer som är födda 1958–1961 och
  • fram 70 år för dem som är födda 1962 och senare.
Arbete efter den lägsta pensionsåldern belönas

Om du så önskar, kan du arbeta efter att du uppnått din lägsta pensionsålder och tjäna in en större ålderspension. I sådant fall får du en uppskovsförhöjning på den intjänade pensionen, vilken bestående höjer hela din intjänade pension med 0,4 procent för varje månad som pensionen senareläggs efter den lägsta åldern för ålderspension. Om du således skjuter upp din ålderspension t.ex. med ett år, får du en bestående förhöjning på 4,8 procent på den intjänade pensionen. Dessutom tjänar du in pension för arbetet med 1,5 procent av årsinkomsterna och FöPL-arbetsinkomsten.

Arbetspension tillväxer också för arbete som görs vid sidan av pensionen

För arbete vid sidan av pension tillväxer pension oberoende av ålder med 1,5 procent per år, med undantag för dem som får deltidspension och partiell förtida ålderspension, för vilka pension tillväxer med en intjäningsprocent som är bunden till åldern.

Pensionstillväxt före 2017:

Pensionstillväxten 2005–2016:

  • vid 18–52 års ålder med 1,5 % av årsinkomsterna
  • vid 53–62 års ålder med 1,9 % av årsinkomsterna
  • vid 63–67 års ålder med 4,5 % av årsinkomsterna

Pensionstillväxten före 2005:

  • Fram till det år som personen fyller 60 år med 1,5 %
  • Från ingången av det år som personen fyller 60 år med 2,5 %

Pension började tillväxa vid 23 års ålder. De gamla åldersgränserna inverkar ännu länge på mångas pensioner, eftersom arbetspensionslagarna inte ändras retroaktivt. Läs mer om intjäningsgränserna för de olika pensionerna >

Pensionstillväxt för oavlönade perioder

Från 2005 har pension även tillväxt för vissa oavlönade perioder, t.ex. för barnavård, arbetslöshet, studier eller sjukdomstider. Pensionstillväxten är 1,5 procent per år. Pension tillväxer för de inkomster som ligger till grund för dagpenningen. Av inkomsterna beaktas:

  • för arbetslöshetstid 75 %
  • för sjukdomstid 65 %
  • för alterneringsledighet 55 % (år 2005−2009 75 %)
  • för moderskaps-, faderskaps- och föräldrapenningförmåner 117 %
  • för ersättning för inkomstbortfall som betalas med stöd av olycksfalls- och trafikförsäkringen 65 %

Under vård av barn som är under 3 år och för studietiden intjänas pension enligt en inkomst på 741,96 euro/mån. (år 2019). Pensionstillväxten under arbetslöshetstiden upphör när personen uppnår den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass. För övriga förmåner intjänas pension ända till 68 års ålder, såvida personen inte går i pension.

Grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd som FPA utbetalar enligt lagen om utkomstskydd för arbetslösa ger ingen pension. Utöver oavlönade förmåner ska yrkesbanan innehålla tillräckligt med arbetsinkomster för att oavlönade perioder ska ge pensionstillväxt. Om ålders-, invalid- eller arbetslöshetspension redan utbetalas, intjänas ingen pension för oavlönade perioder.

Pension för arbete utomlands

Den som arbetar utomlands omfattas i princip av den sociala tryggheten i det land där han eller hon arbetar. Socialförsäkringsavgifterna betalas till landet i fråga. Även förmåner och pensioner fastställs enligt lagarna i det land där arbetet utförs. Denna huvudregel följs i regel oberoende av arbetsgivarens, arbetstagarens eller företagarens hemort och nationalitet.

En person som tillfälligt sänts ut till ett EU- eller EES-land eller ett land med vilket Finland har en överenskommelse om social trygghet tjänar in pension i Finland. Den som arbetar utomlands ska då ta med ett intyg (A1-intyg) för utsända arbetstagare, som fås från Pensionsskyddscentralen.

En arbetstagare som sänts ut till ett land med vilket Finland inte har någon överenskommelse tjänar in pension i Finland. I sådana fall kan det hända att pensionsförsäkringsavgifter också ska betalas i sysselsättningslandet.

Under den tid en arbetstagare arbetar hos en utländsk arbetsgivare tillväxer pensionen i regel till pensionssystemet i sysselsättningslandet enligt gällande regler i landet i fråga. Läs mer om pensionstillväxt utomlands www.etk.fi >

Livslängdskoefficient

Människorna lever i genomsnitt längre än tidigare. Således betalas också pensioner under en genomsnittligt längre tid än tidigare. Med hjälp av livslängdskoefficienten anpassas månadspensionens belopp att svara mot den ökade livslängden. I takt med att den genomsnittliga livslängden ökar, minskar den av social- och hälsovårdsministeriet fastställda livslängdskoefficienten månadsbeloppet av ålders- och invalidpensioner. Livslängdskoefficienten har inverkat på pensionsbeloppet ända sedan 2010.

Genom att arbeta längre kan du tjäna in en större pension. Fortsatt arbete slopar emellertid inte själva livslängdskoefficienten. Livslängdskoefficienten beaktas i den pension som i sinom tid beviljas fastän du väljer att stanna en längre tid i arbetet.

Livslängdskoefficientens inverkan på ålderspensionerna

Du kan gå i ålderspension efter eget val när du har uppnått din lägsta pensionsålder. I den pension som beviljas tillämpas livslängdskoefficienten efter ditt födelseår. Livslängdskoefficientens inverkan på den egna pensionen kan kompenseras genom att stanna kvar i arbetet längre.

Livslängdskoefficientens inverkan på invalidpensionerna

Alla klarar inte av att förlänga sin tid i arbetet till exempel av hälsomässiga orsaker. Då det gäller invalidpensionerna tillämpas därför livslängdskoefficienten endast på den intjänade delen av pensionen. Som koefficient används den livslängdskoefficient som fastställts för det år när arbetsoförmågan började och inte koefficienten enligt personens födelseår. På så sätt är den koefficient som tillämpas mildare än om man skulle använda en koefficient som bestäms enligt den arbetsoförmögnas födelseår. Livslängdskoefficienten tillämpas inte på pensionsdelen för den så kallade återstående tiden inom invalidpensionen.

Totalpensionens belopp

Arbetspension, folkpension och garantipension bildar det lagstadgade arbetspensionssystemet. Den arbetspension som du intjänar genom ditt arbete utgör grunden för pensionsskyddet. Om din arbetspension blir liten, kan du få folkpension från FPA. Du kan få folkpension om arbetspensionens belopp beroende av familjeförhållandena är mindre än 1 157,71–1 299,88 euro per månad. Folkpension betalas emellertid inte i form av partiell förtida ålderspension eller invalidpension. FPA:s garantipension tryggar å sin sida en minimipension. Du kan ansöka om folkpension och garantipension på samma blankett som du ansöker om arbetspension. Beslut om dem utfärdas av FPA. FPA ger närmare information om folkpension och garantipension samt om hur arbetspensionen inverkar på folkpensionen och andra förmåner som FPA utbetalar.

Utöver det lagstadgade pensionssystemet finns det frivilliga tilläggspensioner med vilka det lagstadgade pensionsskyddet kan kompletteras. Tilläggspensioner kan antingen tas av arbetsgivaren åt sin arbetstagare eller av en arbetstagare själv.

Pensionsbeloppet i olika levnadssituationer

Innehållsbild
Ålderspensionens belopp

I ålderspension betalas den pension som du intjänat fram till att pensionen börjar, från vilken livslängdskoefficientens inverkan har dragits av.

Se en förhandberäkning av ditt ålderspensionsbelopp i pensionstjänsten >

Genom att arbeta längre kan du tjäna i en större pension. Arbete efter den lägsta åldern för ålderspension belönas med en uppskovsförhöjning, som höjer den intjänade pensionen med 0,4 procent för varje månad som pensioneringen flyttas fram efter den lägsta åldern för ålderspension. Dessutom ger arbetet en pensionstillväxt på 1,5 procent.

Utöver arbetspension kan du få folkpension, om beloppet av din arbetspension är litet. Förutom arbetspension kan du få folkpension, om arbetspensionens belopp beroende av familjeförhållandena är mindre än 1 157,71–1 299,88 euro per månad. Du kan ansöka om folkpension på samma blankett som du ansöker om arbetspension. Beslut om folkpension utfärdas av FPA, som också ger närmare information om folkpensionen.

Beloppet av partiell förtida ålderspension

Du kan efter eget val ta ut antingen 25 eller 50 procent av den pension som du intjänat fram till slutet av året innan såsom partiell ålderspension.  Om du tar ut en partiell ålderspension på 25 procent, kan du senare ta ut ytterligare 25 procent av din intjänade pension.  En ändring tvärtom är inte möjlig.

Du får en uppskattning av den partiella förtida ålderspensionen och den ålderspension som beviljas efter det i pensionstjänsten. Observera att partiell ålderspension minskar din slutliga ålderspension jämfört med vad den är om du väljer att arbeta fullt ut ända fram till din ålderspension utan att ta ut partiell ålderspension. I pensionstjänsten kan du också bedöma på vilket sätt partiell ålderspension inverkar på din slutliga ålderspension.

Pensionen justeras med livslängdskoefficienten. Partiell ålderspension betalas inte som folkpension.

Partiell ålderspension före den lägsta åldern för ålderspension

Om du tar ut partiell ålderspension före din faktiska ålder för ålderspension, görs det en förtidsminskning i den del av pensionen som du tar ut med 0,4 procent för varje månad som infaller före din pensionsålder. Minskningen i din ålderspension är bestående.

 

Partiell ålderspension efter den lägsta åldern för ålderspension Om du tar ut partiell ålderspension efter att du uppnått din lägsta ålder för ålderspension, görs det ingen förtidsminskning i den pensionsdel som du lyfter. Om du tar ut partiell ålderspension efter den lägsta åldern för ålderspension, får du en uppskovsförhöjning på 0,4 procent för varje uppskjuten månad som infaller efter din lägsta ålder för ålderspension. Uppskovsförhöjning räknas emellertid tidigast från 1.1.2017.
Beloppet av invalid- och delinvalidpension samt rehabiliteringsstöd

Vid uträkningen av invalidpensionen beaktas den intjänade pensionen fram till slutet av det år som föregår insjuknandet. I pensionen ingår pension för s.k. återstående tid, dvs. från ingången av året för insjuknandet fram till den lägsta pensionsåldern, om du har arbetsinkomster enligt arbetspensionslagarna för minst 17 807,1 euro under de senaste tio kalenderåren.

Pension för återstående tid intjänas från ingången av året för insjuknandet fram till åldern för ålderspension med 1,5 procent om året. Pension intjänas för de inkomster som utgör medeltalet av förvärvsinkomsterna och FöPL-arbetsinkomsterna under de fem kalenderår som föregår arbetsoförmågan. Förvärvsinkomsterna eller FöPL-arbetsinkomsterna under året för insjuknandet beaktas inte.

Pensionen för personer som gått i invalidpension vid unga år höjs med en s.k. engångsförhöjning fem år efter att pensionen börjat. Förhöjningen är beroende av pensionstagarens ålder.

Delinvalidpensionen uppgår till hälften av beloppet av full invalidpension.

Se en förhandsberäkning av invalidpensionen i pensionstjänsten >

Utöver full invalidpension och rehabiliteringsstöd kan du få folkpension, om arbetspensionens belopp beroende av familjeförhållandena är mindre än 1 157,71–1 299,88 euro per månad. Folkpension kan inte betalas jämsides med delinvalidpension.

Rehabiliteringspenningens belopp

Under aktiva yrkesinriktade rehabiliteringsperioder betalas i regel rehabiliteringspenning.

Du får en uppskattning av rehabiliteringspenningens belopp i pensionstjänsten >

Rehabiliteringspenningens belopp är den kalkylmässiga invalidpensionen förhöjd med 33 procent. Om du får rehabiliteringsstöd när rehabiliteringen börjar, dvs. du får tidsbestämd invalidpension, får du utöver rehabiliteringsstöd även rehabiliteringstillägg.

Under rehabiliteringstiden får du utöver rehabiliteringspenning även ersättning för kostnaderna i anslutning till rehabiliteringen, t.ex. resekostnader. Närmare information finns i Arbetspensionsförsäkrarna Telas rehabiliteringsrekommendationer för rehabilitering för ersättning av kostnader i anslutning till rehabilitering.

Familjepensionens belopp

Familjepensionen grundar sig på den pension som förmånslåtaren fick vid sin död eller skulle ha fått i form av invalidpension. Familjepensionen fastställs enligt antalet förmånstagare. Efterlevande- och barnpensionerna kan sammanlagt uppgå till högst beloppet av förmånslåtarens pension. Familjepensionen omfördelas när antalet förmånstagare ändrar, t.ex. när ett barn fyller 18 år.

Familjepensionens belopp i procent av förmånslåtarens pension:

Antal barn Den efterlevandes andel i % Barnens andel i %
0 50 -
1 50 33
2 42 58
3 25 75
4 tai enemmän 17 83

 

Efterlevandepension

Vid beräkningen av efterlevandepensionens belopp beaktas den efterlevande makens eller makans eget arbetspensionsskydd i de fall då den efterlevande ensam är förmånstagare. Detta kallas för minskning av pensionen. Om den efterlevande ännu inte får egen arbetspension, beaktas hans eller hennes pension till beloppet av den beräknade invalidpensionen.

Om den efterlevande redan får egen arbetspension, görs minskningen genast när familjepensionen börjar. Om den efterlevande ännu inte får pension görs minskningen inom sex månader från att familjepensionen börjat. Minskningen görs emellertid först när det yngsta barnet har fyllt 18 år.

Om den efterlevande makens eller makans arbetspension är mindre än den grund för pensionsminskning som fastställs i lagen, 708,50 euro i månaden, görs inget avdrag i efterlevandepensionen, utan dess belopp utgör hälften av förmånslåtarens pension. Om den efterlevandes egen arbetspension är större än 708,50 euro i månaden, inverkar hälften av det belopp som överstiger gränsen minskande på efterlevandepensionen.

Minskningen kan också göras utifrån de faktiska inkomsterna, om de är väsentligt mindre än den efterlevandes faktiska inkomster. Detta ska sökas separat. Minskning som gjorts enligt de faktiska inkomsterna gäller tills den efterlevandes förhållanden förändras.

Exempel på efterlevandepensionens belopp

Förmånslåtarens pension uppgår till 1 200 euro i månaden. Den efterlevandes pension uppgår före pensionsminskningen till hälften av detta belopp, dvs. till 600 euro i månaden. Om den efterlevandes egen pension är 1 000 euro i månaden, överstiger pensionen grunden för pensionsminskningen på 708,50 euro med 291,50 euro. Hälften av detta belopp, dvs. 145,75 euro, minskar efterlevandepensionen. Efterlevandepensionen är efter minskningen (600 euro - 147,75) 454,25 euro i månaden.

Arbetslivspensionens belopp
Arbetslivspensionens belopp är den pension som intjänats fram till pensioneringen. Arbetslivspensionen innehåller inte pension för återstående tid på så sätt som invalidpensionen.

Beloppet av den egna arbetspensionen kan granskas på pensionsutdraget.

Pensionsutdraget kan också läsas i den elektroniska pensionstjänsten >

Du kan även be om en förhandsberäkning av arbetslivspensionen från Elos pensionsrådgivning. Du når oss på nummer 020 694 726.

Elo står till din tjänst

Du kan sköta dina pensions- och förmånsärenden i pensionstjänsten alltid när det passar dig. I pensions- och förmånsärenden når du oss på nummer 020 694 715 vardagar kl. 8−16.30.