Arbetspensionens belopp

Arbetspension tjänas in genom arbete: för anställda baserat på årsinkomster och för företagare baserat på YEL-arbetsinkomst. Ju längre du arbetar, desto större pension får du. Dessutom belönas arbete efter den lägsta pensionsåldern med en uppskovsförhöjning.

Pension tjänas också in genom arbete vid sidan av pension, arbete utomlands och olika obetalda perioder, såsom under sjukdagpenning. Livslängdskoefficienten minskar däremot pensionens belopp. Invalidpensionens belopp kan också påverkas av andelen framtida pension.

Arbetspension tjänas in oberoende av ålder med 1,5 % av årsinkomster eller YEL-arbetsinkomst.
För anställda börjar intjäningen vid 17 års ålder. För företagare börjar intjäningen vid 18 års ålder baserat på YEL-arbetsinkomst, där även eventuella flexibla betalningar beaktas.

Slutålder för intjäning beror på födelseår:

• 68 år för dem födda 1957 eller tidigare
• 69 år för dem födda 1958–1961
• 70 år för dem födda 1962 eller senare

Pension tjänas också in under arbete vid sidan av pension

Arbete under pension ger 1,5 % pension av årsinkomster eller YEL-arbetsinkomst. Läs mer om arbete under pensionen.

Arbete efter lägsta pensionsålder belönas

Om du vill kan du fortsätta arbeta efter lägsta pensionsålder och öka din ålderspension. Då får du en uppskovsförhöjning på din intjänade pension, vilket höjer pensionen permanent med 0,4 % för varje månad som pensionens början skjuts upp från lägsta ålderspension. Om du skjuter upp pensionen med ett år får du en permanent höjning på 4,8 %. Dessutom tjänas pension in med 1,5 % av årsinkomster och YEL-arbetsinkomst.

Ingen rätt till uppskovsförhöjning för tid med arbetslöshetsförmån. Uppskovsförhöjning tjänas inte heller in om du redan får invalidpension eller ålderspension och arbetar vid sidan av pension.

Intjänande av pension under obetalda perioder

Pension tjänas in även under obetalda perioder, såsom vård av barn, arbetslöshet, studier eller sjukdom. Intjänandet är 1,5 procent per år av den inkomst som ligger till grund för dagpenningen.

Som pensionsgrundande inkomst beaktas:

• under arbetslöshet: 75 %
• under sjukdom: 62 %
• för föräldrapenningförmåner: 121 %
• för ersättning för inkomstbortfall från olycksfalls- och trafikförsäkring: 65 %.

För vårdledighet för barn under 3 år och studietid är den pensionsgrundande inkomsten 876 euro/månad (år 2025). Intjänandet av pension under arbetslöshet upphör när personen uppnår den lägsta pensionsåldern för sin åldersklass. Övriga förmåner kan ge pensionsrätt fram till 68 års ålder, om personen inte redan har gått i pension.
Från grunddagpenning eller arbetsmarknadsstöd som betalas av FPA enligt arbetslöshetslagen tjänas ingen pension in. Förutom obetalda förmåner måste det finnas tillräckligt med arbetsinkomster i arbetslivshistoriken för att pension ska tjänas in under obetalda perioder. Om ålders-, invaliditets- eller arbetslöshetspension redan betalas ut, tjänas ingen pension in från obetalda perioder.

Pension från arbete utomlands

Vid arbete utomlands omfattas man i regel av arbetslandets socialskydd. Socialförsäkringsavgifter betalas till det landet. Även förmåner och pensioner bestäms enligt arbetslandets lagar. Detta gäller oberoende av arbetsgivarens, arbetstagarens eller företagarnas hemvist och nationalitet.

Vid tillfälligt arbete i EU- eller EES-land, Schweiz eller ett land med socialskyddsavtal tjänas pension in i Finland. Ett A1-intyg från Pensionsskyddscentralen ska tas med.

Vid arbete i ett land utan avtal tjänas pension också in i Finland, men socialförsäkringsavgifter kan behöva betalas även i arbetslandet. Vid anställning hos utländsk arbetsgivare tjänas pension normalt in enligt arbetslandets regler.

Livslängdskoefficientens påverkan på pensionen

Eftersom människor lever längre än tidigare, betalas pensioner i genomsnitt under en längre tid. Livslängdskoefficienten justerar månadsbeloppet för pensionen för att motsvara den ökade livslängden. När den genomsnittliga livslängden ökar, minskar koefficienten som fastställs av social- och hälsovårdsministeriet månadsbeloppen för ålders- och invaliditetspensioner. Exempel: för personer födda 1963 är koefficienten 0,94759.

Genom att arbeta längre kan du öka din pension, men koefficienten kan inte elimineras. Den påverkar pensionen även efter extra arbetsår.

Livslängdskoefficient i ålderspensioner

Du kan gå i ålderspension när du uppnått din lägsta pensionsålder. Den beviljade pensionen beräknas med koefficienten för ditt födelseår. Effekten kan kompenseras genom att arbeta längre.

Livslängdskoefficient i invaliditetspensioner

Alla kan inte förlänga arbetslivet av hälsoskäl. Därför tillämpas koefficienten endast på den intjänade delen av invaliditetspensionen. Den fastställs för det år då invaliditeten börjar, vilket gör den mildare än om den beräknades enligt födelseår. På den så kallade framtida delen av pensionen tillämpas ingen koefficient.

Total pensionsbelopp

Arbetspension, folkpension och garantipension utgör det lagstadgade pensionssystemet. Arbetspensionen är grunden. Om den är liten kan FPA betala folkpension. Du kan få folkpension om arbetspensionen beroende på familjeförhållanden inte överstiger 1 400–1 600 euro/månad. Folkpension betalas inte som partiell förtida ålderspension, delinvaliditetspension eller arbetslivspension. Garantipensionen tryggar minimipensionen.

Ansökan om folkpension och garantipension görs samtidigt som arbetspension. Beslutet ges av FPA. Om du söker endast FPA:s pension, ansök direkt hos FPA. Läs mer om FPA:s pensioner och andra förmåner för pensionärer.

Utöver det lagstadgade systemet finns frivilliga tilläggspensioner som kompletterar pensionsskyddet. De kan tecknas av arbetsgivaren eller av individen själv.

Arbetspensionens belopp i olika pensionsalternativ

Arbetspension tjänas alltid in på samma sätt. Däremot beräknas olika pensioner på lite olika sätt.

Ålderspensionens belopp

Som ålderspension betalas den pension som har tjänats in fram till pensionens början, minskad med livslängdskoefficientens effekt.

Genom att fortsätta arbeta längre kan du öka din pension. Arbete efter den lägsta ålderspensionsåldern belönas med en uppskovsförhöjning på 0,4 % för varje månad som pensionens början skjuts upp från den lägsta ålderspensionsåldern. Dessutom tjänar du in 1,5 % pension per år av arbete.

Beloppet av invaliditets- och delinvaliditetspension, rehabiliteringsstöd och delrehabiliteringsstöd

Vid beräkning av invaliditetspension beaktas den pension som tjänats in fram till slutet av året före insjuknandet. Pensionen innehåller dessutom den så kallade framtida tiden, dvs. tiden från början av insjuknandeåret fram till den lägsta pensionsåldern, om du har arbetsinkomster försäkrade enligt arbetspensionslagarna på minst 21 024,09 euro under de senaste 10 kalenderåren före insjuknandet (år 2025).

Framtida tid ger pension med 1,5 % per år från insjuknandeåret till ålderspensionsåldern. Pensionen beräknas på basis av genomsnittet av inkomster och FöPL-arbetsinkomster under de fem kalenderår som föregår insjuknandet. Inkomster för insjuknandeåret beaktas inte (eftersom de redan ingår i beräkningen av framtida tid).

För unga som blir invalidpensionerade höjs pensionen med en engångsförhöjning fem år efter pensionens början. Höjningens storlek beror på pensionstagarens ålder.

Beloppet av delinvaliditetspension och delrehabiliteringsstöd är hälften av beloppet för full invaliditetspension.

Utöver full invaliditetspension och rehabiliteringsstöd kan du få folkpension om arbetspensionen beroende på familjeförhållanden inte överstiger cirka 1 400–1 600 euro per månad. Vid delinvaliditetspension och delrehabiliteringsstöd kan ingen folkpension från FPA betalas.

Familjepensionens belopp

Familjepensionen baseras på den pension som den avlidne fick eller skulle ha fått som invaliditetspension. Familjepensionen bestäms enligt antalet förmånstagare. Änke- och barnpensionerna kan tillsammans uppgå till högst den avlidnes pension. Fördelningen ändras när antalet förmånstagare ändras, t.ex. när ett barn fyller 18 år.

Änkepension

Vid beräkning av änkepension beaktas änkans egen arbetspension när änkan är ensam förmånstagare. Detta kallas pensionsminskning. Om änkan ännu inte får egen arbetspension, beaktas den som en beräknad invaliditetspension.

Minskningen görs omedelbart när familjepensionen börjar om änkan redan får egen pension. Om hon inte är pensionerad ännu, görs minskningen sex månader senare. Minskningen görs dock först när det yngsta barnet fyller 18 år.

Om änkans egen arbetspension är mindre än den lagstadgade gränsen 836,50 euro per månad, görs ingen minskning. Då är änkepensionen hälften av den avlidnes pension. Om änkans egen pension är större än 836,50 euro per månad, minskar hälften av det överskjutande beloppet änkepensionen.

Minskningen kan också göras på basis av änkans verkliga inkomster om de är väsentligt lägre än den beräknade pensionen. Detta måste ansökas separat. Minskningen gäller tills änkans förhållanden ändras.

Arbetslivspensionens belopp

Arbetslivspensionens belopp är den pension som tjänats in fram till pensioneringen. Till skillnad från invaliditetspensionen innehåller arbetslivspensionen ingen framtida tid.

Du kan kontrollera din intjänade arbetspension på ditt arbetspensionsutdrag.