Tidigt stöd

Med tidigt stöd kan du påverka företagets arbetsförmågerisker. Om tidiga signaler identifieras ska du hålla ett samtal om tidigt stöd med arbetstagaren. Om ärendet löses under samtalet om tidigt stöd följer du fortsättningsvis med situationen. Om arbetstagaren behöver stöd på grund av sin hälsa ordnas en företagshälsoneuvärdering där ni diskuterar utmaningar och förutsättningar som gäller arbetsförmåga och hur arbetet fungerar.

Under företagshälsoneuvärderingen kan ni överväga sätt att stödja arbetsförmåga och återgång i arbete, såsom arbetsanpassning, partiell sjukdagpenning eller arbetsprövning baserad på företagshälsovårdslagen. Om läkaren bedömer att arbetstagaren har en risk för arbetsoförmåga kan arbetstagaren ansöka om yrkesinriktad rehabilitering hos oss.

Vi på Elo har tillsammans med vår samarbetspartner utvecklat en verksamhetsmodell som identifierar tidiga varningssignaler som kan förutsäga en arbetstagares förhöjda risk för arbetsoförmåga. Utifrån dessa tidiga signaler och med hjälp av denna modell hänvisas arbetstagaren till rätt stöd i rätt tid.

Exempel på varningssignaler är förändrat beteende, sinnesstämning eller arbetssätt, tillbakadragande från socialt umgänge, negativ respons från omgivningen eller slarv, likgiltighet eller ovanlig ovårdadhet. Arbetstagaren kan försumma överenskomna tidsplaner eller ansvar, ha ökade förseningar, sjukfrånvaro eller olycksfall, nedsatt arbetsprestation eller ökade övertidstimmar eller tid som används för arbetet.

Identifiering av arbetsbelastning

Arbetsbelastning är inte enbart något negativt. En lämplig belastning stödjer arbetstagarens arbetsförmåga och hälsa. Skadliga belastningsfaktorer kan ändå förekomma på alla arbetsplatser och kan påverka vem som helst. Ett centralt verktyg i hanteringen av belastningsfaktorer är deras systematiska kartläggning och bedömning.

Skadlig arbetsbelastning beror ofta på dålig organisering av arbetet eller dåligt socialt klimat. Långvarig skadlig stress och belastning kan leda till utmattning. Därför är det viktigt att kunna identifiera belastning och agera i tid som chef.

Belastningsfaktorer kopplade till arbetsinnehåll kan vara monotonitet, fragmentering och ständiga avbrott, behov av ständig vaksamhet samt höga krav och kvalitetskrav. Belastningsfaktorer i arbetsarrangemanget kan vara för mycket eller för lite arbete, informationsöverflöd, orimligt stort ansvar eller tidspress, svåra kundinteraktionssituationer eller skift‑ eller nattarbete, jour eller mycket resor. Belastningsfaktorer i arbetsgemenskapen kan vara ensamarbete, dålig informationsgång, bristande stöd från chef eller kollegor eller osakligt bemötande.

Nästan var femte (17 %) av respondenterna i Elos arbetsgemenskapsenkät upplever ganska eller mycket skadlig stress.

Samtal om tidigt stöd

Samtalet om tidigt stöd är ett konfidentiellt samtal mellan chef och arbetstagare om störningar i arbetets gång och arbetsförmåga. Värdefullt bemötande och aktivt lyssnande stödjer samtalet. Målet är att hitta lösningar så tidigt som möjligt när chefen känner oro. Samtalet inkluderar även att fundera på vad arbetstagaren själv kan göra för att orka bättre.

Chefen ansvarar för att ta initiativ till samtalet, men arbetstagaren kan också själv be om det och ta med en stödperson. Samtalen dokumenteras enligt organisationens rutiner.

Chefen är skyldig att agera vid alla oroande situationer och senast när sjukfrånvaron överskrider organisationens tröskelvärden. Som chef ska du känna till dina arbetstagares arbete och regelbundet bedöma risker och faror.

Grundprincipen är rättvisa: chefen ska agera vid alla signaler och sjukfrånvaro som överskrider de fastställda gränserna.

Arbetsförmågan kan försämras till exempel på grund av sjukdom, ålder eller missbruk.

Elos arbetsgemenskapsenkät visar att självskattningen av arbetsförmågan har försämrats under pandemin. Före pandemin uppgav 21 % att deras arbetsförmåga var nedsatt – nu gäller detta 25 %.

Att ta upp oro

Syftet är att hitta lösningar. Samtalet börjar med att uttrycka oro och förklara varför ni pratar. Börja med öppna frågor. Om dessa inte för samtalet framåt kan du ställa styrande frågor. Avsluta med att involvera arbetstagaren i att fundera på lösningar.

Stöd till arbetstagare med nedsatt arbetsförmåga

Även om arbetsförmågan är nedsatt finns det ofta mycket kvar. Lång sjukfrånvaro försvårar återgången till arbete och ökar risken för permanent arbetsoförmåga. Att stödja återgången är ett effektivt sätt att minska kostnaderna.

Långa eller återkommande sjukfrånvaron ökar risken för permanent arbetsoförmåga. Aktiva stödåtgärder kan hjälpa arbetstagare att fortsätta arbeta och påskynda återgången.

Stöd arbetsförmågan genom arbetsanpassning

Målet är att hitta en lösning på en individuell arbetsförmågeutmaning. Förhandskartläggning möjliggör snabb handling. Det är också bra att minnas att lättare arbetsuppgifter kan främja återhämtning bättre än sjukfrånvaro. Nyckelpartner är arbetstagaren och företagshälsovården.

Arbetsanpassning lönar sig eftersom den minskar sjukfrånvaro, förebygger arbetsoförmåga och stödjer arbetstagaren.

Arbetet kan anpassas tillfälligt eller permanent, t.ex. genom delegering, ändrade arbetssätt, flexibel arbetstid, distansarbete eller planering av semestrar.

Mångsidiga möjligheter minskar sjukfrånvaro och ökar återgången efter långa sjukfrånvaro. Det finns stark evidens för att arbetsanpassning förkortar arbetsoförmåga vid muskuloskeletala besvär.

(Ervasti m.fl., Statsrådets publikationer 2022:7)

Tre vägar tillbaka till arbete

Stöd för återgång är en del av modellen för tidigt stöd. Lyckat återgångsstöd sänker tröskeln, påskyndar återgång och ökar motivationen. Det minskar även arbetsgivarens kostnader. Vid behov kan återgången stödjas av arbetsprövning enligt företagshälsovårdslagen, partiell sjukdagpenning eller Elos yrkesinriktade rehabilitering.

Regelbunden kontakt med arbetstagaren, en samordnare för återgång och ergonomiskt besök minskar arbetsoförmågans längd.

Källa: Arbetshälsoinstitutet: Indikatorer för uppföljning av företagshälsovårdens verksamhet – indikatorer för hantering, uppföljning och tidigt stöd i arbetsförmågeprocesserna

Arbetsprövning enligt företagshälsovårdslagen

Arbetsprövning enligt företagshälsovårdslagen är ett bra alternativ i en situation där arbetstagarens arbetsförmågeproblem ännu inte är allvarliga, det vill säga när det inte finns något hot om att förlora arbetsförmågan.

Arbetsprövning på den egna arbetsplatsen innebär i praktiken att arbetstagaren får nya arbetsuppgifter som lämpar sig för arbetsförmågan eller att arbetstagaren fortsätter sina egna arbetsuppgifter tydligt anpassade eller med särskilda arrangemang. En arbetsprövning kan pågå i högst 45 arbetsdagar.

Så här gör du:

• företagshälsovården skriver en anmälan om rehabiliteringsbeslutet (KU114)
• arbetstagaren ansöker om rehabiliteringspenning via FPA:s e‑tjänst
• arbetsgivaren beslutar om genomförandet av arbetsprövningen på arbetsplatsen och anmäler utbetalda löner i FPA:s e‑tjänst för arbetsgivare
• FPA ersätter arbetsgivaren (rehabiliteringspenning) för de löner som betalats

Följ upp arbetsprövningen tillsammans med företagshälsovården.

Partiell sjukdagpenning som stöd för återgång i arbete

Partiell sjukdagpenning används i en situation där arbetstagaren är arbetsoförmögen till sitt eget arbete eller arbete som kan jämföras med detta på heltid, men ändå kan arbeta deltid.

Under tiden med partiell sjukdagpenning utför arbetstagaren sitt eget arbete på 40–60 % av ordinarie arbetstid. FPA kan betala partiell sjukdagpenning för högst 60 vardagar med A‑läkarintyg och totalt högst 150 vardagar med B‑läkarintyg. Arbetstagarens återhämtning får inte äventyras av arbetet.

Så här gör du:

• företagshälsoläkaren skriver A‑ eller B‑läkarintyg enligt behov
• arbetstagaren gör en ansökan om partiell sjukdagpenning till FPA
• arbetsgivaren skickar deltidsarbetsuppgifterna till FPA via arbetsgivarens e‑tjänst
• FPA betalar arbetsgivaren om arbetsgivaren betalar full lön till arbetstagaren. Om arbetsgivaren justerar lönen enligt de arbetade timmarna betalar FPA den partiella
• sjukdagpenningen till arbetstagaren.

Följ arbetstagarens situation noggrant. Om oro uppstår, diskutera med arbetstagaren och använd företagshälsovårdens stöd. Om arbete med stöd av partiell sjukdagpenning inte fungerar kan Elos yrkesinriktade rehabilitering vara en möjlig lösning.

Yrkesinriktad rehabilitering som stöd för återgång i arbete

Elos yrkesinriktade rehabilitering är den bästa lösningen när arbetstagaren har risk för arbetsoförmåga och detta kan påverkas med yrkesinriktade rehabiliteringsåtgärder. Arbetsprövning är den vanligaste formen av yrkesinriktad rehabilitering.

Att använda arbetsprövning innebär i praktiken att arbetstagaren återvänder till arbete som har anpassats till arbetsförmågan eller att arbetstagaren övergår till nya arbetsuppgifter. Vid behov kan arbetstagaren inleda arbetsprövningen med förkortad arbetstid och öka arbetstiden stegvis.

Läs mer

Yrkesinriktad rehabilitering som stöd för arbetsförmågan

Organisering och uppföljning av arbetsprövning