Tre indikatorer på arbetsförmåga som varje arbetsplats bör följa upp
/ Artikel
Elos organisationspsykolog Maija Suokas och forskningschef Mikko Nykänen diskuterar frågor som rör medarbetarupplevelsen.
Personalundersökningar är välbekanta på de flesta arbetsplatser. När resultaten granskas funderar många på vad man framför allt bör fästa uppmärksamhet vid.
Organisationspsykologer får ofta frågan vilka indikatorer som är viktigast i personalundersökningar och vad som är viktigast att följa upp i kunskapsbaserad ledning. Svaret och de diskussioner som det väcker varierar beroende på företagets situation. Det finns ändå vissa gemensamma faktorer. Därför riktade vi blicken mot data för att ur ett forskningsbaserat perspektiv identifiera faktorer som förenar olika arbetsgemenskaper.
Data om medarbetarupplevelsen som Elos enkätverktyg producerar innehåller svar från tiotusentals finländska arbetstagare inom olika branscher. Elos verktyg kartlägger över 20 olika indikatorer för medarbetarupplevelsen. Databaserade analysen ger en exceptionellt bred bild av vilka medarbetarupplevelser som ligger bakom en god arbetsförmåga.
I vår analys undersökte vi vilka upplevelser i arbetsvardagen som har starkast samband med arbetstagarens bedömning av sin egen arbetsförmåga och med skadlig stress. Utgångspunkten för analysen var viktig, eftersom forskning visar att arbetstagarens självskattade arbetsförmåga förutspår framtida sjukfrånvaro och även återspeglas i risken för arbetsoförmåga. Skadlig stress har i sin tur samband med bland annat psykisk ohälsa och olycksfall.
Tre medarbetarupplevelser höjer sig över de övriga
Utifrån analysen bör ledningen och cheferna söka svar på tre frågor:
1) Fungerar arbetsvardagen smidigt?
2) Återhämtar sig arbetstagaren tillräckligt från arbetet?
3) Upplever arbetstagaren att hen kan möta arbetets krav?
Enligt vår forskning har svaren på just dessa frågor samband med bättre arbetsförmåga och lägre stress.
Av dessa framstår särskilt upplevelsen av att arbetet löper smidigt som en intressant indikator. När arbetstagarnas upplevelse av smidighet i arbetet försämras bör cheferna reagera. Det kan vara en tidig signal om att olika hinder, störningar eller bristfälliga arbetssätt försvårar arbetet. Välbefinnande i arbetet är starkt kopplat till en välfungerande arbetsvardag.
En försämrad upplevelse av återhämtning från arbetet är ofta ett av de första tecknen på överbelastning. Resultatet visar att man bör uppmärksamma belastningsfaktorer i arbetet i ett tidigt skede, innan problemen fördjupas.
Känslan av att kunna klara av arbetet återspeglar vanligen arbetstagarens upplevelse av att den egna kompetensen, den tillgängliga arbetstiden och arbetets krav är i balans. Om känslan börjar försvagas kan orsakerna till exempel vara kompetensbrister, otydliga mål eller en alltför stor arbetsmängd.
Effektiv kunskapsbaserad ledning är mer än mätning
Enbart mätning leder inte till genomslagskraft. Avgörande är hur man lär sig av resultaten och hur lärdomarna omsätts i handling. Att lära av medarbetarupplevelsen och stärka produktiviteten och välbefinnandet kräver:
- En atmosfär där man vågar lyfta fram erfarenheter från vardagen
- Prioritering av utvecklingsåtgärder
- Att omsätta planerna i praktisk handling
- Uppföljning av hur åtgärderna genomförs och korrigering av riktningen vid behov
Fem frågor som hjälper dig att utveckla kunskapsbaserad ledning
Vi har sammanställt våra tankar om de viktigaste frågorna som hjälper ett företag att förstå på vilken nivå den kunskapsbaserade ledningen av arbetsförmågan befinner sig i den egna arbetsgemenskapen. Svaren ger vägledning om vad som redan fungerar väl i organisationen och var nästa praktiska steg behövs.
1. Utgår den kunskapsbaserade ledningen från företagets strategiska mål?
Kom överens om vad ni vill uppnå med kunskapsbaserad ledning och vilka beslut informationen ska stödja. Att samla in nya data är inte alltid den bästa lösningen; ibland är det viktigare att utnyttja den information som redan finns bättre.
2. Mäter vi rätt saker?
- Visar indikatorernas resultat hur det står till med välbefinnandet i arbetet, arbetsförmågan och hur smidigt arbetet löper?
- Mäter vi proaktiva indikatorer (till exempel samtal om tidigt stöd och medarbetarnas upplevelse av hur smidigt arbetet löper) utöver reaktiva indikatorer (till exempel sjukfrånvaro)?
3. Kombinerar vi information från olika indikatorer?
En enda indikator berättar ofta inte tillräckligt om verkligheten bakom nyckeltalet. Det är viktigt att följa upp exempelvis kundrespons, personalens välbefinnande och produktivitetsindikatorer tillsammans.
4. För vi en tillräckligt bred och kvalitativ dialog om resultaten?
Indikatorernas resultat bör diskuteras och tolkas i arbetsgemenskapen. Gå igenom iakttagelserna tillsammans med ledningen, cheferna och personalen.
5. Omsätts informationen i handling?
Den största utmaningen i kunskapsbaserad ledning är oftast inte brist på information, utan att informationen inte leder till beslut och handling. Ett tydligt ansvar styr också genomförandet av utvecklingsåtgärderna och indikatorernas utveckling. Om ingen äger indikatorn, äger ingen heller förändringen. Kom överens om konkreta åtgärder, ansvar och uppföljning.
Elo stöder åtgärder som gör kunskapsbaserad ledning till en del av vardagen
Som arbetspensionsförsäkrare ger Elo sina företagskunder råd och vägledning för att minska och hantera risken för arbetsoförmåga. Att förebygga risker för arbetsförmågan i ett så tidigt skede som möjligt ligger ofta i alla parters intresse. Därför hjälper vi våra kunder att kartlägga situationen i arbetsgemenskapen, till exempel med enkäter och indikatorer. Vi hjälper också till att tolka resultaten.
Våra populäraste verktyg för kunskapsbaserad ledning inom tjänsterna för arbetsförmåga förnyas före sommaren 2027. Fokus ligger på hantering av data och mer riktade åtgärdsrekommendationer som stöd för den kunskapsbaserade ledningen.
Bekanta dig med våra verktyg för kunskapsbaserad ledning