Kymen Seudun Osuuskauppa hittade lösningar för att minska belastningen på stöd- och rörelseorganen
/ Artikel
Ergoambassadörerna Mari och Terhi samt arbetshälsospecialisten Tytti arbetar för att öka användningen av exoskelett inom Kymen Seudun Osuuskauppa.
Sjukdomar i stöd- och rörelseorganen är fortfarande en betydande orsak till sjukdagpenning, även om sjukfrånvaro och invalidpensioner på grund av psykisk ohälsa ökar. Enligt FPA:s statistik fick cirka 78 000 personer sjukdagpenning på grund av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen år 2025. Besvär relaterade till belastning på kroppen var också den vanligaste orsaken till övergång till invalidpension år 2025.
Vid Kymen Seudun Osuuskauppa (KSO) identifierades att organisationen hade en betydande belastning på stöd- och rörelseorganen, vilket hade en väsentlig inverkan på sjukfrånvaron. I många arbetsuppgifter är arbetet fysiskt: vardagen omfattar lyft, upprepningar och belastande arbetsställningar. Långa anställningsförhållanden och viljan att säkerställa tillgången till kompetenta medarbetare även i framtiden gjorde det särskilt viktigt att ta itu med utmaningen.
– För två år sedan satte vi som mål att minska sjukfrånvaron på grund av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen med fem procent fram till åren 2026–2027, berättar Sanna Mäenpää, HR-direktör vid Kymen Seudun Osuuskauppa.
Effekt genom samarbete
På KSO stärks arbetsförmågan i samarbete med företagshälsovården, cheferna, arbetarskyddet, arbetstagarna och Elo. När kunskap, observationer och praktiska erfarenheter sammanförs kan lösningarna riktas dit där de gör störst nytta.
– Ingen kan lyckas med detta ensam. Det behövs mångprofessionellt samarbete där arbetstagaren står i centrum, beskriver Tytti Puolakka, arbetshälsospecialist vid Kymen Seudun Osuuskauppa.
Det centrala har varit att ta i bruk flera olika åtgärder samtidigt. Ett exempel på en lyckad åtgärd har varit att arbetsfysioterapeuterna har kommit ut till arbetsplatserna, vilket har gjort ergonomin konkret. När en expert ser arbetet i dess verkliga miljö kan man effektivare utveckla arbetsställningar, användningen av hjälpmedel och lösningar för återgång till arbetet för alla arbetstagare, beskriver Puolakka.
Ergoambassadörerna är en del av vardagen
Det fanns redan erfarenheter av ergoambassadörsmodellen inom S-gruppen, och därför beslutade man också på KSO att testa modellen. För närvarande finns det 17 utbildade ambassadörer, som regelbundet utbyter erfarenheter och lärdomar. På sina arbetsplatser handleder de kollegor, delar god praxis och lyfter fram observationer relaterade till belastning.
– Våra ergoambassadörer upptäckte utvecklingsbehov till exempel inom kassaergonomi och vid hantering av tunga laster. Nu har vi ståmattor, bättre handskar, eljusterbara arbetsstationer och tydligare anvisningar för säker användning av hjälpmedel. Arbetsrotation hjälper i sin tur till att fördela belastningen jämnare, berättar Puolakka.
”Åh nej, jag har alltid lyft fel!” Exoskelett och andra hjälpmedel styr och avlastar arbetet
En av KSO:s mest synliga praktiska lösningar har varit införandet av exoskelett. Det finns 21 exoskelett i bruk, som används särskilt vid varumottagning och i arbete som innehåller många lyft, knäböjningar och upprepade rörelser.
Exoskeletten stöder arbetstagarna förebyggande, under arbetet och särskilt i skedet då en arbetstagare återvänder till arbetet efter sjukfrånvaro som beror på sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Hjälpmedlen styr arbetstagaren till en bättre lyftställning, avlastar lyften och gör ergonomin till en synlig del av arbetsdagen.
– Början var inte helt enkel med en så här ny typ av lösning. Till en början stod våra exoskelett i lagret. Tack vare några fördomsfria arbetstagare och nyhetsrapportering i medierna blev hjälpmedlet bekant för allt fler, och nu är våra exoskelett efterfrågade hjälpmedel som används kontinuerligt, säger Puolakka.
Exoskeletten har lärt även mer erfarna arbetstagare lyftergonomi. Lyftövningar ingår numera också i introduktionen: varje ny arbetstagare övar på att lyfta en last på 20 kilo, så att rätt rörelsebana blir bekant redan i början av arbetet.
Arbetsförmåga byggs upp steg för steg
KSO:s erfarenhet visar att arbetsförmågan stärks bäst genom att kombinera ledarskap, samarbete och praktiska lösningar. När man känner vardagen på arbetsplatsen och utvecklar lösningar tillsammans kan man minska belastningen och stödja fortsatt arbete.
– Med uthållighet och upprepning kommer man redan långt. Även ledningens stöd är avgörande för framgångarna, betonar Mäenpää. Det målinriktade samarbetet och de konkreta åtgärdernas framgång syns inte bara i minskad sjukfrånvaro, utan också ekonomiskt. När arbetet inleddes var vår avgiftsklass sex, och nu är vår avgiftsklass för 2027 tre. Förändringen i avgiftsklassen har haft en effekt på nästan 350 000 euro.
Att våga prova något nytt kan vara överraskande givande. Genom samarbete och genom att utnyttja olika aktörers kompetens kan vi skapa ett mer hållbart arbetsliv, sammanfattar Mäenpää.
Bekanta dig med det mångsidiga innehållet i vår inlärningsmiljö EloKanalen. I kursmaterialet hittar du bland annat information om besvär i stöd- och rörelseorganen. Enklast kommer du till EloKanalen via vår webbtjänst.