Förslaget till innehåll i pensionsreformen är färdigt

Arbetsmarknadens centralorganisationer Finlands Näringsliv EK, Kommunarbetsgivarna, FFC och STTK som har förhandlat om innehållet i pensionsreformen har enats om förslag till ändringar av arbetspensionsskyddet.

Pensionsreformen ska träda i kraft år 2017. Målet för den är att förlänga arbetslivet och minska hållbarhetsgapet i den offentliga ekonomin. Målet ska nås genom följande ändringar:

Pensionsåldern höjs steg för steg

Åldern för ålderspension höjs steg för steg från och med år 2017. De nya åldersgränserna gäller dem som är födda år 1955 eller senare. År 2017 börjar åldersgränsen för ålderspension höjas med 3 månader för varje födelseårskull, tills den lägsta åldern för ålderspension är 65 år. Den övre gränsen för övergången till ålderspension är fem år högre.

Åldersgränsen för pension knyts till medellivslängdens utveckling från och med år 2027 så att förhållandet mellan tiden i arbetslivet och tiden som pensionär hålls på samma nivå som år 2025. För att bevara förhållandet mellan tiden som pensionär och tiden i arbetslivet studeras de faktorer som inverkar på tiden i arbetslivet och arbetspensionssystemets ekonomiska och sociala hållbarhet regelbundet. Utvecklingen studeras i trepartssamarbete under social- och hälsovårdsministeriets ledning med 5 års mellanrum.

Nya sätt att gå i pension

Efter en lång och tung yrkesbana kan man ha en möjlighet att få pension redan vid 63 års ålder. Vid sidan av invalidpension införs en arbetslivspension, som man kan söka efter att ha arbetat i 38 år. Ett villkor för att få pensionen är bl.a. att man har haft ett fysiskt eller psykiskt slitsamt arbete.

Den nuvarande deltidspensionen avskaffas och ersätts med en partiell förtida ålderspension. Man kan ta ut 25 eller 50 % av sin intjänade pension redan vid 61 års ålder. Om man tar ut en del av ålderspensionen före den lägsta åldern för full ålderspension, minskar pensionen med 0,4 % per månad. Pensionen justeras också med livslängdskoefficienten när uttaget börjar. År 2025 höjs åldersgränsen för partiell ålderspension till 62 år.

Livslängdskoefficienten finns kvar, men sättet att beräkna den görs mindre brant efter år 2027, när alla åldersgrupper har pensionsåldern 65 år. Livslängdskoefficienten används också vid beräkningen av den målsatta pensionsåldern för varje åldersgrupp. Den anger hur länge till en person ska arbeta för att den minskning av månadspensionen som livslängdskoefficienten medför ska kompenseras.

Enhetligare pensionstillväxt

Tillväxten av arbetspension ändras så att alla, oberoende av ålder, tjänar in pension med 1,5 % av lönen per år. För arbete efter den lägsta åldern för ålderspension belönas med en uppskovsförhöjning. Den innebär att den intjänade pensionen höjs med 0,4 procent för varje månad med vilken pensionen uppskjuts.

Det kommer att bestämmas om en övergångsperiod för ändringen av pensionstillväxten. Under den tjänar 53–62-åringar in pension med 1,7 % av lönen per år. Övergångsperioden gäller till år 2025, varefter alla åldersgrupper tjänar in pension med 1,5 % om året. Under övergångsperioden betalar 53–62-åringarna en arbetstagaravgift som är höjd med 1,5 procentenheter.

Överenskommelse om arbetspensionsavgifterna

Pension tillväxer av hela lönen, dvs. det görs inte längre något avdrag för arbetstagarens arbetspensionsförsäkringsavgift från den pensionsgrundande lönen. Arbetstagarnas och arbetsgivarnas gemensamma arbetspensionsavgift är 24,4 % åren 2016–2019.Avgiften sänks dock tillfälligt med 0,4 procent år 2016. Sänkningen fördelas jämnt mellan arbetstagare och små arbetgivare. Samtidigt hindrar man att stora arbetsgivares avgiftsbelastning ökar.

Det är fortfarande möjligt att använda EMU-bufferten till att reglera arbetspensionsavgiften, men det kräver särskilda beslut.

Läs mer:

www.pensionsreformen.fi